Det handlar om att vilja. Och våga.

Jag är inte särskilt liten och smidig, om nu någon fått för sig det. Jag är inte supervältränad. Jag är inte onaturligt stark. Jag har inte en massa dolda talanger. Jag har ganska dålig karaktär. Så när jag ser bilder och videoklipp i mitt flöde på instagram och facebook som visar snygga, starka männsikor som gör häftiga saker med sin kropp, så tänker jag, jaha kul för dig med det där kan inte jag! Ibland blir jag lite irriterad av att se sånt, ja rent avundsjuk (jag vet, jag kan sluta följa när som helst), men minst lika ofta blir jag åtminstone lite insprirerad. Och det där "jag kan inte" vänds sakta med säkert till "jag måste åtminstone försöka".

Det kan hända att jag under min tid med denna blogg skrivit saker som kan uppfattas som skrytsamma. Jag har skrivit om allt från dietresultat till triathlonlopp och svensk klassiker. Eller om ett personbästa i gymmet. Men vet ni, i min lilla värld är det så långt från skrytsamt man bara kan komma. Iallafall om man ser det ur mitt perspektiv. För sanningen är den att jag fortfarande blir extremt förvånad över mig själv när jag lyckats med något. Hej hej dålig självkänsla. Eller kanske det i detta fall handlar mera om dåligt självförtroende. Men hur som. Genast när jag tycker att jag lyckats med något eller åtminstone gjort något bra så viftar jag bort det med ett "ja men det är massvis med människor som klarar det här/har gjort det här". Och dessutom mycket bättre än jag gjorde det. Jag förminskar mig själv och min prestation helt enkelt.

Jag jobbar på detta. Jag ska bli bättre på att tro på mig själv. Och jag har äntligen tagit mig modet att söka hjälp för att hitta rätt redskap. Redskapen jag behöver i vardagen för att kunna stärka min självkänsla i allt jag gör.

Men än är jag inte riktigt där. Jag är fortfarande chockad när jag når ett mål jag har strävat mot. Och viftar bort det.

Men jag tänker inte vifta bort följande. Jag kan stå på huvudet nu. Och inte bara en liten stund. Och jag sk*ter i att en massa andra människor också kan det. JAG har inte kunnat det förr. Men nu kan jag. Och det är något jag har all anledning att vara stolt över.