Ibland händer det som mest när du gör som minst!

Det är något jag brukar säga på SomaMinden, men jag har märkt att det stämmer väldigt bra under graviditet också. För HUR kan det komma sig att jag plötsligt på några dagar (känns det som), gått från "hon har nog lagt på hullet lite" till "när har du beräknat?". Alltså, allt måste hända medan jag sover. Och under julledigheten har jag sovit 10 timmars nätter och därmed har magen växt så det knakar. Enkel logik! ;)

Höftlyft på boll. Bränner som sjuttsingen. Speciellt om man
adderar bendrag, alltså att man drar in fötterna mot rumpan.

Det är inte bara magen som växt de senaste veckorna. Skrutten där inne härjar på för fullt och sparkarna kommer allt oftare och tydligare. Här i veckan fick pappa också känna på några ordentliga sparkar. Härligt att känna livet där inne!

Så där i övrigt rullar livet på som vanligt. Tränar efter kroppens bästa förmåga. I julhelgen blev det många promenader i det härliga vinterväder som äntligen kom till holmen. Men så fort vi kom tillbaka till stan var det gymmet som gällde. Igår tränade jag ben, och fokus ligger mycket på de muskelgrupper som lätt blir svaga under graviditeten när viktfördelningen i kroppen förändras. Nämligen rumpa och baksida lår.

En annan favorit som än så länge känns väldigt bra, deadlifts eller korta raka marklyft.
Här kör jag ganska lätt och fokuserar på att verkligen hitta "draget" i rumpa och baksida lår.
Varierar och kör ibland med fri stång och i ibland i smithen. 

Halvvägs!!

Det där med att uppdatera bloggen regelbundet var ju inte så lätt som jag trodde. Har svårt att hitta det där naturliga flytet som jag hade en gång. Men nu är det dags för uppdatering banne mig.

"- Du blir ju bara större!", fick jag höra på jobbet imorse. Ja allt annat vore väl konstigt efter omständigheterna. I lördags gick jag in i vecka 20 och vi har därmed kommit halvvägs! För två veckor sen hade jag lite kraftigare sammandragning och enligt min läkare har jag begynnande foglossning. Efter det bestämde jag mig att sluta dra RML. Bara för att ta det säkra före det osäkra. Hade redan konstaterat att den inte kändes helt hundra de senaste veckorna så jag tyckte det var onödigt att pressa mig i onödan. Och faktiskt så har det inte hänt något mer med min begynnande foglossning. Jag lyssnar mer på kroppen och pressar mig så där lagom mycket så jag hoppas kunna hålla kroppen i schack på det viset.

Det som kom till förra vecka var att andningen blev väldigt tung. Märkte det först i måndags när jag var och simmade. Att jag var tvungen att stanna efter varje 50 meter för att hämta andan. Inte så att jag var andfådd direkt men jag fick helt enkelt inte luft i lungorna. Samma sak på SomaMoven på tisdag. Men det är ju helt enkelt en kombination av att jag inte tränat kondition samt ökad blodmängd. Känns konstigt bara när jag är van att ha ganska bra kondition. SomaMoven var nog för övrigt väldig tuff att dra förra veckan (inte konstigt, det är ju ett väldigt utmanande pass). Men imorgon blir det sista passet för mig innan jag tar paus med den också. Snyft! Det är dags att skiljas åt nu när jag inte längre känner att jag kan vara den förebild jag vill vara på scenen, det börjar bli lite tövligt, på ren åländska! Som tur får jag ha kvar SomaMinden en tid till innan mina kollegor tar över där också.

Om du ännu inte vet vad SomaMove är, kolla in teasern nedan. Det är för den release vi håller på med just nu. Men lite missvisande eftersom tempot ofta är lite högre än man får intryck av här på videon. Grymt roligt och tuff träning, kommer sakna den.

Annars flyter livet på i lagom takt. Magen växer lite hela tiden och jag mår bra. Jag känner av skrutten där inne mer och mer. Efter jag ätit något är det alltid liv. Och också när vi ska börja sova på kvällen. På gymmet är h*n oftast lugn. Har förstått att det kan vara så. När mamma gör något hon brukar göra ofta så blir bebisen lugn och passar på och vilar. :)

Ryggträning med stora pojkarna för omväxlings skull.

Förra veckan var jag riktigt nöjd med mitt träningssaldo. Ett simpass, en somamove,(en somamind som jag inte räknar till träning), fyra gympass och några promenader på det. 

Nu bär det iväg på ett simpass igen. Denna gång tar jag med mig blivande storebror. Tack och hej!

Ett litet liv. En helt ny värld.

Efter en oförskämt lång paus låter jag fingrarna möta tangenterna igen och tänkte knåpa ihop ett blogginlägg. Om jag kommer ihåg hur man gör? Pausen under hösten har varit väldigt medveten. Min blogg handlar först och främst om träning och en livsstil där träning är ett huvudfokus.

Känner mig stark, v. 14. 

Onsdagen den 27 augusti förändrades vårt liv för alltid och därmed också mitt huvudfokus. En liten blå och vit sak meddelade att jag var gravid i 1-2 veckor och därmed visste jag att jag inte längre kan sätta mig själv i första rum. Snusburken var genast ett minne blott, och vinet hade redan helgen innan smakat illa. Det enda som inte ändrades var min träning. Däremot ändrades mitt mål. Målet var inte längre att bygga muskler, gå ner i fettprocent eller träna inför ett lopp. Från och med denna dag var mitt mål att hålla mig stark. Att varje dag från och med denna onsdag fortsätta kämpa med det jag har byggt upp under de senaste åren. Jag behöver vara stark för det som komma skall. Min kropp kommer att utsättas för påfrestningar den inte haft aningar om tidigare, och jag vill kunna lita på att min kropp klarar av det. Jag vill också ha styrka kvar när jag ska bygga upp min kropp igen efter min största utmaning hittills. 



Med tanke på detta valde jag medvetet att hålla en paus med bloggen under hösten. Självklart skulle jag ha kunnat skriva om min träning ändå, för tränat har jag gjort. Men eftersom jag inte hade något specifikt mål att presentera så kände jag mig inte inspirerad. Jag ville ju berätta vad mitt nya mål var och hur jag tänker kring träningen nu. Så jag valde att vänta. Imorgon har jag varit gravid i 18 veckor och det är helt otroligt att det snart har gått halva tiden.

Vår älskade lilla skutt som vänder världen
upp och ner. 

De första veckorna mådde jag illa och var extremt trött. Men jag vägrade släppa träningen. Och jag kommer specifikt ihåg ett riktigt tufft benpass med Conny och hans träningskompis Mark. Jag var fem före att spy, men jag kunde ju iallafall skylla på att det var den tuffa benträningen som var orsaken. ;) Jag tänkte, mår jag illa kan jag lika bra må illa på gymmet! Förutom styrketräningen höll jag mina pass, gick promenader och sprang sporadiskt. Så har det fortsatt hela hösten. Förutom att promenaderna och löpturerna blivit lite lidande. Det är på helgerna jag ofta gått promenader i skogen, men i övrigt har jag inte riktigt hunnit med konditionsträningen. 3 pass som instruktör och 3-4 gympass har tagit upp min tid. Och jag har ändå valt att prioritera styrketräningen framför konditionsträningen, för jag anser att den är viktigare för mig.

Ungefär i vecka 7 fick jag veta att jag hade underfunktion av sköldkörteln. Detta är något jag visserligen misstänkt tidigare men inte kommit mig för att kolla upp. Tack vare att jag tränat så pass mycket har jag troligen hållit mina nivåer i någorlunda skick, men nu under graviditeten märktes det förstås just genom den extrema trötthet jag upplevde. Många är säkert jättetrötta utan att ha underfunktion av sköldkörteln, men detta tillstånd gör ju inte saken bättre direkt. När jag fick medicin,thyroxin, försvann såväl mitt illamående och min trötthet gradvis. Ungefär en månad senare hade mina värden gått ner och jag mådde som en prinsessa igen. Och så det har lyckligtvis fortsatt! Nu har jag ju dessutom fått en förklaring till varför jag har vääldigt lätt att gå upp i vikt, och ganska svårt att gå ner. Jag hoppas att thyroxinet kommer ge mig lite lite assistans i rätt riktning sen när det är dags att slipa formen nästa gång. :) 

Mina duktiga Somister under Soma teknikklassen. Jag i v. 10.

Nu har jag lagt om min gymträning lite. Jag har hela hösten tränat tillsammans med Conny och Mark och det har varit väldigt roligt. Jag har känt mig stark och de flesta dagar kunnat ta i precis lika mycket som vanligt. Nu har jag dock bestämt mig för att träna på egen hand och använda huvudet lite mera när jag tränar (när jag tränar med biffarna är det lätt att man tar i för kung och fosterland). Detta eftersom det är nångång i den här perioden som hormenet relaxin börjar utsöndras mera, har jag förstått. Hormonet gör kroppen formbar så att bebisen får plats att växa och lättare att pressas ut. Men bieffekter av relaxinet är att det gör kroppen instabil och ökar skaderisken i knän, fotleder, höfter och ländrygg. Så jag tänker inte träna mindre eller mycket lättare, men jag kommer lyssna mera på kroppen och kanske inte ta dom allra tyngsta vikterna. Utan dom nästtyngsta ;) Skämt åsido, fokus kommer att ligga på mycket basövningar och mängden blir 3 styrkepass/vecka. Detta så länge när jag har mina pass, vilket blir till julen ungefär. Sen när jag inte håller pass har jag mer tid för såväl gymträning och annan träning. Så då kommer jag igen att lägga om min träning lite. Jag hoppas verkligen att min kropp är med mig på noterna så att jag kan träna ända till dagen D.

Magen börjar synas lite, v. 17.

Så, tack för att du orkat läsa. Nu vet ni vad som är på gång. Jag är lyckligare än någonsin och mår som jag förtjänar, dvs jättebra! :) Ska bli så otroligt spännande med detta lilla liv som förändrar hela vår värld. Jag känner mig så redo man kan vara för något man inte alls vet vad det handlar om. En resa som jag verkligen ser framemot. Det är förstås ovant med alla förändringar i kroppen, men jag längtar efter att magen ska växa så jag stolt får visa upp den. Häng gärna med på min resa genom bloggen. Nu när det är officiellt kommer jag att börja uppdatera den oftare och skriva om min upplevelse av graviditeten och träningen under den.

Puss och gonatt och ta hand om varandra!

Glöm inte varför du en gång började...

Efter en dryg månads paus från bloggen är jag nu tillbaka. Orsaken till pausen är enkelt. Jag har helt enkelt inte hittat inspirationen. Och varför började jag skriva blogg? Jo för att inspirera. Så att skriva blogg när jag själv inte känt mig inspirerad skulle bara ha varit...fel. Men nu är jag tillbaka. Det krävdes en vecka av rutiner och vardag för att hitta det där suget igen.

Under sommaren har jag hållit igång och tränat i stort sett lika mycket som under resten av året, men kanske lite mindre målinriktat. När jag haft semester har jag tränat på stugan, löpning och cirkelträning. Under juli månad följde jag ett program, DTP av Kris Gethin. Samma som hade gjort transformation- programmet som jag följde i våras. DTP står för Dramatic Transformation Principle. Det är ett riktigt tufft och utmanande men ändå enkelt program för dig som är lite mer erfaren i gymmet och vill bryta ditt vanliga "8-15 reps i 3-4 set"- mönster. DTP chockar verkligen kroppen, på ett bra sätt, och får dig att krypa ur komfortzonen om du bara tillåter dig själv att göra det. Du hittar DTP programmet på http://www.bodybuilding.com/fun/kris-gethin-dtp-4-weeks-to-maximum-muscle.html.

På tal om att träna målinriktat eller inte så har jag flera gånger fått frågan under sommaren "jaha, vad tränar du inför nu då? Triathlon, marathon, tough viking??" Mitt svar till samtliga: Jag har satt de konditionsinriktade utmaningarna på hyllan ett tag. Jag kan inte träna inför en triathlontävling och samtidigt hålla fullt fokus på gymträningen. Nej, efter ett kanonlopp, två triathlontävlingar och en svensk klassiker så känner jag att den konditonsutmanande kvoten är fylld för ett tag framöver. Nu är det gymträning som gäller för hela slanten. Jag vill fortsätta bygga, forma och slipa för att en dag nå mitt mål som jag har satt upp. Att tävla inom någon gren i bodybuilding. Men det är bara det att vägen dit är betydligt längre än att delta i en löptävling eller likande. Iallfall för mig, för jag vill göra det grundligt. Och jag har ingen brådska.

I samband med vardagsrutinerna så tog jag även tag i
 matrutinerna och hade matlådefestival i söndags.
Några kilo kycklingfilé och några kilo
vilöksmarinerade rotsaker resulterade i lunch åt
mig och sambon för hela veckan.

Min första utmaning i höst är att hitta ett bra program att följa i gymmet. Jag vill rikta in mig på mycket basövningar med fria vikter och gärna undvika maskiner så långt som möjligt. Så om någon har något sådant upplägg att följa så tar jag gärna emot tips! Självklart ska fokus ligga på att bygga massa. Just nu tränar jag ganska fritt, jag gör det jag ska göra men utan ett strikt program. Det är ganska skönt det också men i längden behöver jag något att följa. Ett program som någon annan skapat.

Förutom min egen träning så har jag även tagit min instruktörsroll till en helt ny nivå i sommar. Jag har blivit Soma Mind instruktör! Soma Mind är motsatsen till Soma Move kan man säga. Vi jobbar mycket med andningen, bindvävssträckningar och mental närvaro. En underbart koncept som jag blev förälskad i från första stund. Och något som alla behöver. Om det är någon här på bloggen som vill komma och testa Soma Mind med mig (eller Soma Move) så ska ni boka in 13.9 för då har vi öppet hus på Träningsverket och jag kommer att köra dubbelklass MoveMind.

Ser verkligen framemot träningshösten, både som instruktör och gällande min egen träning. Och nu när värmeböljan är förbi blir det lite löpning som kompletterande träning till gymmet. Älskar att springa i frisk höstluft! Finns mycket olika åsikter om det där med att konditionsträna när man vill bygga muskler, men jag väljer att ha med lite cardio, för jag vet att både min kropp och knopp mår bra av det.

Ha en jättefin start på din träningshöst! Hoppas du är lika taggad som jag på fortsätta sträva mot ett mål, vad det än må vara!

Det där lilla extra

Sommar. Ett litet ord som rymmer så mycket. Under några veckor på året blommar vi nordbor upp och lever livet som om varje dag vore den sista. Och visst är det underbart! Jag önskar ändå att vi skulle ta lärdom av våra sommar-jag. För det är ju så att varje dag kan vara den sista, oberoende vilken dag på året det är! Med det menar jag inte att vi ska dricka sprit, lata oss och äta glass varje dag på året. Inget vinnande koncept i längden. Men dom där små sakerna som lyfter din dag...åtminstone jag har lättare att hitta och lyfta fram dom sakerna på sommaren. Ett dopp på lunchen, bada bastu vid midnatt, en fräsch sallad på stranden, en kaffe på stan, en morgonpromenad med dina egna tankar eller med någon du tycker om...ja, listan kan göras lång. Men varför är vi så duktiga på att njuta på sommaren för att sedan lida igenom vintern? Visst är allt så mycket ljusare, varmare och behagligare på sommaren, men ändå! Jag tror det handlar om att man måste göra ett medvetet val. Välj att njuta och hitta din vardagslycka. Året om! Så nu får DU, ja just du som läser detta, en uppgift av mig.

Varje dag, med start från idag, vill jag att du ska göra något som gör dig lite extra glad. Små saker som stora saker. Säg åt någon du tycker om hur viktiga de är för dig, unna dig själv en stund i ditt eget sällskap med något du tycker om att göra, ring en vän, bjud kollegorna på nånting gott (behöver inte vara onyttigt), köp en blombukett, gå ut i skogen och lyssna på fåglarna, gör nånting annorlunda i din träning som chockar dig lite, utmana dig och inse vilken kapacitet du besitter...ja, vad som helst! Bara det är något som lyfter din dag och gör dig varm inombords. Varje dag! Lycka till!

Ska avsluta med några bilder från stunder som verkligen lyft min sommar!

Jag och min kärlek. Ringmärka och kära.

Lyxbrunch

Äkta vänskap rostar aldrig.

Stolt över mig själv och mina prestationer. Ett inramat papper som bevis för all hårt jobb och slit.

Naturen och livet i den, så vacker i sin enkelhet.

Vissa sommarmornar är jag aktivare än vanligt och ger mig ut på morgonlänk.

Morgondopp, nakendopp såklart och se hur dagen börjar ta form. Dessutom med någon man älskar. Lycka på hög nivå!

Hård träning,vad skulle jag vara utan den. Här pinas benen med 200 kg i benpressen. Go big, go hard!

Stugliv- inget hinder för träning!

Semestern är i full gång och väldigt snart är den förbi. Trots att vädret är kallt och blåsigt så njuter vi och har det bra ändå. Och tur att vi har 2 veckor semester kvar i augusti, förhoppningsvis får vi njuta av lite mer värme och sol då!

Det som ändå är bra med lite svalare väder är att det är skönt att träna utomhus. Normalt tycker jag att det är jobbigt att springa på sommaren men i år har det varit riktigt skönt. Jag har knappt sprungit under hela våren när jag kört min deff, jag tror jag sprang 3 ggr på 3 månader. Men nu under semestern tycker jag det är skönt att springa. Det finns en runda här vid stugan som är drygt 4 km, och det tycker jag är ganska lämpligt. Jag vill inte springa jättelånga rundor för det går inte ihop med mitt mål- att bygga muskelmassa. Men det är lagom längd för att träna lite flås, kicka igång förbränningen och få en bra blodgenomströmning i musklerna. Dessutom brukar jag lägga på backintervaller på slutet. Och backintervaller är tammetusan smått magiska. Man märker resultat direkt! Det är  nog tack vare dom som jag förbättrat min hastighet på denna runda med 1 km/h på bara en vecka. Igår fick jag med sambon på backintervallerna också. Det var kul, det har nog aldrig hänt förr! :)

Idag blev det cirkelträning ute. Det är riktigt roligt. Vi har som sagt viktstång och lite vikter här så det är ganska lätt att hitta på övningar man kan göra. Det är bara att anpassa reps-antalet eftersom vi inte har hur mycket vikter som helst. Så det brukar bli lite mer högrepetitionsträning än vanligt.

Det som jag tycker är svårast med att träna så här på stugan är att man inte ska ta sig någonstans. När vi åker till gymmet så är man mentalt inställt på att träna, huvudet vet det och kroppen vet det. På gymmet är det träning som gäller. Men här på stugan ska man plötsligt från att ha suttit i soffan eller legat och solat hoppa upp och börja träna. Kroppen och knoppen fattar Nada! Men det där tror jag är en övnings- och vanesak. Och jag har några knep. Dels brukar jag försöka bestämma redan på morgonen vilken tid jag ska träna, så att jag hinner vänja mig vid tanken. Och så brukar jag säga det åt resten av familjen, bara så det är sagt- då måste man göra det också! ;) Och sen brukar jag ibland ta en kopp espresso innan för att höja energinivån.

Bland annat dessa övningar ingick i min cirkel idag.

Detta var allt för denna gång! Njut av din semesterträning, oberoende om du gör den inne eller ute!

Sommarträning

En.dag.kvar.

Sen är det semester. Har uppdelad semester i år. Två veckor nu och två veckor i augusti. Blir säkert bra det också. Så här dagarna inför semestern sitter jag och planerar min träning under semestern. Förutom en sväng upp till Österbotten i helgen så kommer semestern att spenderas på sommarparadiset Föglö.

Tränar du under semestern? Om inte, varför inte? Jag tycker det är jätteskönt att träna på semestern. Det är ju då man verkligen har tid. Men jag liksom säkert många andra har inte tillgång till gymmet när jag är på stugan. Så vad då? Betyder ju inte att man inte kan träna. Jag har fördelen att ha lite en stång och hantel med lite viktplattor ute på stugan, plus ett provisoriskt utegym. Dessutom brukar jag springa när jag är där. På det viset får jag dessutom variation i min träning. Jag kan inte träna exakt likadant som på gymmet. Men det är bara kul, för då får man chocka kroppen och det är då man utvecklas. Har du inga redskap eller vikter på din stuga? Här följer tips på några övningar som du kan göra helt utan redskap och vikter.

På gymmet idag lekte vi med sambons nya telefon.
Kände mig bitig under träningen med ändå rätt
så vätskefylld, vilket är naturlig efter kolhydraterna
som fått sin plats i min kost igen.

• Knäböj
• Utfall i olika varianter, t.ex. utfallsgång
• Pushups (armhävning)
• Triceps (smal) pushup
• Magövningar i nästintill oändliga varianter

m.m.

För lite mera puls

• Upphopp med knätouch (hoppa upp dra upp knäna och rör knäna med händerna)
• Burpees
• Spring i planka

Detta är bara några få exempel på basövningar. Sen finns det variation hur mycket som helst. 

Med detta vill jag önska er trevlig sommarträning!

Glöm inte att ta hand om din kropp under semestern!