Julklappar och trotsbarn

När vi var på rådgivingen på 1.5 års kontroll förra veckan så diskuterade vi lite kring Jasons humör. Han har överlag varit väldigt gnällig i höst, som jag skrivit tidigare. Visst har han sina solskensstunder då man bara smälter, men det känns ändå som att gnället/grinigheten har tagit sig nya nivåer de senaste månaderna. Plus att han gör allt han inte får. Klättrar upp ur matstolen, klättrar upp på diskbänken och på matbordet. Hackar hårt med klossar i glasbordet eller i fönstret så att man tror att de ska gå sönder. Flyttar pallen i hallen så att han kommer åt vår stora spegel som hänger där, sen slänger han den fram och tillbaka (och fram tills idag har den hängt på en liten spik så den är ju fem före att komma ner varje gång). Och så tar han alltid datorerna om han kommer åt dem, och övar på sitt framtida yrke, hacker. (Jag lovar, han hittar inställningar som vi inte hade en aning om att att fanns). Till på köpet sparkar han mig om jag försöker byta på honom på skötbordet, river mig i håret ibland (så hårt att tårarna bränner) och klättar på hunden. Och tro inte att vi inte försökt säga åt honom på alla möjliga sätt. Men ja, ännu har vi inte hittat någon bra metod. Och han blir skogstokig när han inte får som han vill.

Ursäkta bildkvalitén men den var bara så klockren så jag ville ha med den ändå.

Så på rådgivningen sa hon att det faktiskt kan vara så att han kommit i trotsåldern redan. Och fördelen då är ju att den är förbi snabbare. Och jag ber till gudarna att det är så, för om detta inte är trotsålden utan vi ännu har det att vänta i vår/sommar så vet jag helt ärligt inte vad jag ska ta mig till. Ho ho, tur att han är söt när han sover (förutom en natt i veckan då han skrek till kl. 5, då var inte söt det första adjektiv jag tänkte på). Men på tal om trotsålder så måste jag bara dela denna länk med er: Ett trotsbarns 10 budord. Så bra! Lite humor och perspektiv är aldrig fel.

Nog med trots för denna gång. Vi närmar oss julen, och jag funderar på vad vi ska köpa åt Jason i julklapp. Nu tycker jag inte att barn behöver få överdrivet med julklappar, med det är ju SÅ SVÅRT att inte "skämma bort" dem. Sen tänker jag så här. Vi har faktiskt inte behövt köpa mycket kläder och dylikt till Jason. Vi har ärvt nästan allt. Klart att vi ibland velat köpa något eget och nytt, men framförallt ytterkläder och skor har varit guld värt att ärva. Så tacksam för det. Just nu har Jason fem halare i användning (eller kanske vissa som läser detta skulle säga overall, men för mig är det och kommer alltid att vara halare), och alla fem är ärvda. Så vi har faktiskt sparat massor med pengar genom att inte behöva köpa ytterkläder och annat kostsamt. Så jag tycker att vi kan satsa på lite julklappar åt honom. Dessutom är det så länge sedan vi uppdaterat hans leksaker, och nu börjar han ju leka mera med saker så det finns ett behov av uppgradering.

Om någon som tänkt köpa julklappar åt Jason läser detta så finns detta på önskelistan till tomten (baserat på vad vi tror han skulle uppskatta): barngitarr, böcker, lego, klossar, pussel och kanske någon traktor eller dylikt. Eller varför inte en docka! Tror faktiskt han brukar leka med dockor på dagis, han verkar gilla det. Och sen förstås allt som har med Babblarna att göra (han har Babba och Dadda mjukisarna).

Sen är det ju alltid så att leksaker bara roar en stund. Roligast är att leka riktiga lekar. Till vår sons favoritsysselsättningar just nu hör att diska, att sopa och att gå ut och gå med hunden. Sen undrar jag om pedanthet kan sitta i generna, haha. När Jason hittar sopor ska han gå och slänga det, och när han hittar ett löv i trappan på väg in i lägenheten ska han vända om och gå ner och sopa upp det. Gullunge. Men priset tog han nog idag när han såg att mattkanten var uppvikt, och han lite irriterad vek ner den så som den ska vara. You had to be there! Allt ska man vara med om. Ja, ingen blir gladare än jag om vi får en ordningsam son.

Slut på megainlägg, ha en fin söndagkväll!

Fast vem behöver leksaker när man har smörpapper (!)