En söndag i gymet

Nu har jag tränat 3 dagar i rad. Förutom att jag fortfarande känner mig väldigt trött i kroppen och idag däckade i två timmar efter träningen så känns det helt okej. Jag hoppas detta innebär att jag är på väg tillbaka.

Det har ju ÄNTLIGEN kommit snö nu, men inte så jättemycket, så dom håller som bäst på och tillverkar snö till Jomala skidspår. Och mina skidor är inne för vallning. Men hoppas kunna ge mig ut i spåret väldigt snart. Och förhoppningsvis är kroppekakan med på noterna för nu blir det intensiv skidträning i en dryg månad.

Idag blev det är pass i gymmet som ska stöda min skidåkning. Passet ser ut som följande:

Träning med power ropes

• 10 min uppvärmning på crosstrainer el löpband
• 3 x1 min dubbelstakning (med rep i hissmaskin)
• 3 x 1 min diagonalstakning (i annan hissmaskin)
• 3 varv cirkelträning: 
• 20 x rep i gungning (se bild)
• 8 x hängade rodd i TRX
• 8 x pushup i TRX
• 8 x extremplanka i TRX
• 8 x bred knäböj med 10 kg boll i rytm upp och ner (påminner om en kettlebell swing men utan "swingandet", mer kontrollerad rörelse)

Efter detta var jag rejält slut kan jag berätta. Men lite SOMA övade jag ändå. 

Träning träning träning...

Ny vecka, nya utmaningar.
Förra veckan var intensiv. I flera avseenden. Jobbar ensam nu i några veckor så på jobbet är det fullt upp. Hade också fyra pass på gymet, samt fem egna träningar att hinna med. Det blev bara fyra, längre räckte inte energin. Men de jag gjorde gick bra. Min träningsvecka såg ut som följande:

Måndag: Löpning 5 km+ 1 km simning (+ Soma)
Tisdag: Cykling 20 km + 2 km mjuk jogg (+ RML)
Onsdag: Vila (Soma)
Torsdag: Intervaller + Cykling 10 km
Fredag: Cykling 20 km + 1 km simning
Lördag: Vila
Söndag: Vila (RML)

Var meningen att jag sku springa 5 km eller mera på söndag men jag var helt slut efter RML:en som jag hade på förmiddagen. Okej, jag erkänner, att jag var slut kan också bero på att jag var ut både fredag och lördag...I och för sig hemma redan kl. 2 men det tar ändå på en gammal (!) kropp.  Men det är i princip bara två helger i året som jag går ut så här, och det är under rockoff helgerna när sambon ändå jobbar extra som vakt. Inte kul att sitta hemma och uggla då. Är ändå nöjd med förra veckans träning. Men det tar på, att hinna med allt, och att ha energi till allt. För inte är jag alltid en duracelkanin som har energi så det räcker och blir över. Nej, det ska nog erkännas, det känns när jag har mer än mina vanliga två pass/vecka på gymet och därtill egen träning som inte bara ska hinnas med, utan framförallt orkas med. Men det är självvalt, det mesta iallafall. Idag ska jag ta tag i den träning som inte blev gjord igår, dvs. löpningen. Tror det blir lite back/spånbanelöpning. Behövs med tanke på lindingön. Triathlongänget körde träningslopp idag igen, men jag hade soman och det var samma problem idag, dvs. var slut efter den och skulle inte hunnit äta innan och så vidare bortåt. Men nästa gång, då tusan ska jag vara med!

Nu kicka igång min träningsvecka i detta blåsväder som vi har här. Over and out.

Here we go again!

Nu är vi officiellt igång. Alltså jag. Igång. Med min triathlonträning. Knappa sju veckor till start, och idag gjorde jag första träningen på mitt träningsschema. Det blev en tuff träningskväll ikväll. 5 km löpning + 1 km simning stod det på schemat, och det låter ju inte så farligt. Men sätt till ett svettigt somapass före det så kan ni nog tro att jag är ganska mör nu.

Triathlongänget körde ett träningstriathlon idag, och jag skulle gärna ha hängt på, men att köra ett sprint triathlonlopp direkt efter Soman (som in sin tur var direkt efter jobbet), var inte att tänka på. Nej, hem och tanka energi och mat först. Sen kom jag passligt till Mariebad när triathleterna gav sig iväg på löpdelen, så då fick jag hänga på där. Men det gick inte så bra. Grymt håll fick jag efter knappt halva löprundan, och det höll i sig ända till slut. Och under simningen började mjölksyran pumpa ordentligt i axlarna efter bara ca 100 meter. Så 900 m till på det och nu kan jag knappt lyfta armarna. :)

Men skönt är det. Att träna så här är det bästa jag vet...fast det är jobbigt, svettigt, gör ont. Men ändå, att få använda hela kroppen under Soman och sen ut i sommaren och naturen och pressa sig, försöka bli bättre. Nå målet. Ja, jag vet att jag tjatar om mina mål, men utan mål är jag ingenting.

Nu sku jag ha lust att bara lägga mig ner här på soffan och somna till tonerna av sambons gitarrspel och sång. Men snart blir det sängen för denna trötta men lyckliga fröken.

Nati nati!

Bild från fjolårets lopp. En sak jag behöver förbättra är växlingarna, de behöver bli snabbare. Men om jag bara lyckas hålla på cykeln och inte cykla i diket så lär jag ju redan där vinna ca en minut, haha. :)

Bråda semesterdagar

Utesim på Föglö.

Min sköna semester börjar sorgligt nog lida mot sitt slut. Men härliga dagar har det varit, riktigt prima. Denna vecka har jag mestadels varit i stan eftersom sambon börjat jobba och jag har haft mina pass på gymet igen.
Denna vecka har jag också skärpt mig igen gällande kosten. Börjar jobba nu på att komma ner några kilo inför triathlon och lidingöloppet (1 kg har försvunnit redan). Men innan dess har jag vansbrosimningen som går av stapeln nu i helgen. Har simmat några gånger i öppet vatten så jag känner mig inte helt grön, men jag har inte heller satt ner nå mycket energi på detta lopp utan tar det mest på talang. Tror och hoppas ändå på att jag kommer att förbättra min tid från 2010. Då simmande jag på 57,25 och hade inte tränat alls innan. Nu har jag ändå tränat simning hela vintern och simmat lite mera i öppet vatten så jag hoppas på att komma under 55 min.

Idag hade jag planerat att simma med triathlongänget med känner mig inte alls i skick. Har en bråkig visdomstand som gör att jag har ont i kinden, halsen och örat. Tror tyvärr det är någon inflamamtion på gång. Ska boka tid till tandläkaren i det snaraste, den ska bort. Hoppas bara vansbrosimningen går bra ändå. Så det blir ingen simning idag. Vet inte om det beror på tanden eller nåt annat men känner mig dessutom helt kallsvettig och mör. Så blir att vila mig i form till söndag, om jag inte känner mig bättre imorgon. Då blir det nog nån form av träning. Idag kommer min kompis Ida hit, så ikväll blir det troligen efterlängtat pidrospel med gamla Hesa-pidro gänget. Kul!

Svettig men nöjd och glad efter mitt Somapass. Skönt att vara tillbaka. Min kropp har saknat Soman.

Om att lära sig lyssna inåt...och lite annat smått och gott

Aaaah, Soma release. Vilken magisk känsla det var. Kunde bara le. Märkte knappt att svetten sprutade eller att jag var trött efter RML:en. Jag bara sögs med. Härligt!

Och igår var det cykling. Vädret var lite si så där och jag trodde vi bara skulle bli två, men sen blev vi tre iaf och det var kul. Tungt var det, för den här gången hade vi medvind på vägen bort och motvind hem. Och vilken enorm skillnad det var mellan dra i denna motvind eller cykla bakom. Så jag är verkligen glad att jag inte behövde cykla ensam.

Så där annars längtar jag till 3.6 då min triathlonutmaning börjar. Då får jag mitt första 3 veckors kost och träningsprogram. Och det är speciellt kostprogrammet jag väntar på, så jag får nånting att följa. Behöver verkligen det känner jag nu. Men det är häftigt att inse vilka signaler kroppen ändå skickar åt en. Idag hann jag inte fixa middag innan mitt pass, så då åt jag istället kvarg med frukt. Och middag fick det bli när jag kom hem istället. Jag var ganska tom efter RML + Soma så jag kände att jag behövde både kolhydrater och proteiner. Och jag åt en portion kycklingfilé och spagetti. Och jag kunde riktigt känna hur kroppen tackade mig och sa "Tack! Det var precis det här jag behövde". Häftigt, eller hur?
Så det gäller att våga lyssna inåt, för kroppen säger alltid vad du behöver, det gäller bara att lära sig lyssna.

Önskar jag hade nån bild från Soman idag, men vi glömde bort att ha någon att fota, så det får bli på måndag istället. Ni får hålla till godo med gårkvällens cykelresultat istället.

En kortis om inspiration

Kände för att skriva ett kort litet inlägg. Igår och idag har jag känt mig lite halvt hängig, inte fysiskt men mentalt. Inte varit inspirerad, inte till något alls! Men idag på eftermiddagen började det vända. Vi hade en jätterolig uteaktivitet på jobbet, en tipsrunda, som var mycket uppskattad av deltagarna. Och dom va så duktiga dom som var med. Det känns alltid kul, när man faktiskt ser att man gör något bra för de äldre. Det är det som gör mitt jobb roligt. Den äldre befolkningen har kämpat hela sina liv för att vi ska ha det bra, det är dags att vi ger tillbaka! :)

Nå, efter det sen har det känts bättre. Och nu har inspirationen börjat hitta tillbaka igen. Är riktigt taggad inför morgonkvällens cykling, och det trodde jag inte att jag skulle vara med tanke på hur det kändes i söndags! Men tydligen kan cykling också bli ett beroende, som allt annat. Hoppas bara att regnet håller sig borta.

Och ikväll övade vi soma inför torsdagens release. Ska bli kul! Hoppas på riktig häftig stämning och fullsatt sal. Så....med andra ord. The inspiration is back!

Här försöker jag inspirera mina vänner till att komma och testa på Soman. Duktiga dom är! Riktiga lejon, haha.

Det finns i kroppen

Igår hade en testklass i Soma för personalen på Träningsverket. Och nu är det bestämt, på måndag 16.30 kör jag min första klass. Wihaaa! Dom som var med på klassen igår sa att det verkligen märks hur mycket jag tycker om Soman, och så är det ju. Det är tungt att dra soma, men jag trivs som fisken i vattnet där uppe på scenen. Så nu blir det att öva i helgen.

Twisting lion

Egyptiern. Älskar denna.

Måste ju öva lite handstand också. Mot väggen till och börja med. Men så småningom ska jag jag få till det i kombination med lion. I soman finns det ingen prestige i att nån klarar nånting mera än nån annan. Det finns bara inspiration som motiverar en att utvecklas i sin egen träning.

På tal om träning så börjar det bli dags att kicka igång den här fredagen på riktigt med ett cykelpass.

Ha en underbar fredag alla där ute!

En kropp, en helhet, en känsla

Oj, nu är mina två utbildningsdagar över och jag har härmed ett diplom på att jag klarat grundkursen i Soma Move. Soma är förresten grekiska och betyder kropp. Och oj vad jag jobbat med kroppen dessa dagar. Är mör och slut, men lycklig. Det fantastiska har varit att få förståelse för principen bakom Soman. Det känns nästan pinsamt att jag som utbildad fysioterapeut inte haft denna förståelse för kroppen tidigare.

En av våra karismatiske somautbildare Linus Johansson började med att slänga ut frågan vem av oss som läst klassisk anatomi? Ja, de flesta av oss sträckte upp handen. Och visst ger den klassiska anatomin en förståelse för hur vi är uppbyggda, men den säger egentligen ingenting om människan i rörelse, eftersom den klassiska anatomin baserar sig på obduktion av döda människor.

”Det finns egentligen ingenting som heter armar, ben, rygg eller mage, det är bara namn som vi människor hittat på för att vår hjärna är så välutvecklad och vi har blivit tillräckligt smarta för att kunna kommunicera och namnge saker”, fortsatte Linus. Kroppen är en helhet, och fungerar som en sådan. Allt hänger ihop. Och visst har jag vetat detta, men det har ändå under dessa dagar gått upp ett ljus för mig. Och jag har fått en helt ny förståelse för kroppen i rörelse och betydelsen av funktionell träning. Jag skulle kunna fortsätta hela blogginlägget med att skriva om allt jag lärt mig under dessa dagar, men jag ska bespara er detta. Mest för allting ännu är färsk information och jag har inte hunnit omvandla denna information till kunskap. Det kommer att hända när informationen får smälta in och jag får ordning på virrvarret i mitt huvud. Men så mycket kan jag säga, det är ett virrvarr som skapar en glad och sprudlande känsla i kroppen. Är så förväntansfull inför att få förvandla denna information till kunskap jag kan använda mig av i praktiken.

Nå, nog om funktionell träning en stund. Men jag ska fortsätta med kroppen, närmare bestämt min egen kropp. Jag vet ju att jag gått upp i vikt sedan jag slutade dieta, både vågen och spegelbilden har sagt det. Men ändå har jag känt mig, ja vad ska jag säga...stark, och i ganska bra form. Och kläderna har inte blivit mycket tajtare, jag kan t.ex. fortfarande ha bältet i sista hålet. J Så jag blev lite nyfiken på vad som egentligen hänt. Som jag tidigare konstaterat säger inte vågen mycket, egentligen. Så idag gjorde jag en kroppkompositionsmätning. Och den visade – ”trumvirvel” att jag är ännu bättre form nu än innan resan!!! Eller det beror ju på hur man ser det. Men jag har gått ner i fettprocent, och gått upp i muskelmassa. Flera kilo. Nu ska man ju ta dessa mätningar med en nypa salt men så här såg resultatet ut (jag vill inte skriva ut min vikt, den känns fortfarande för personlig):

6.4.2013 (gjord mitt på dagen, endast frukost innan, ingen träning)

Fett: 21 %

Muskelmasa: 58,7 kg

Vätska: 59,8 %

Basal ämnesomsättning: 1836 kcal

Fysiologisk ålder: 14 (!)

Viseralt fett: 1

Innan resan såg motsvarande mätning ut så här:

13.2.2013 (denna mätning var gjord på morgonen innan frukost)

Fett: 22,8 %

Muskelmassa: 55,5 kg

Vätska: 57,8 %

Här tog vi inte i beaktande de övriga mätresultaten. Vikten skiljer sig 2,6 kg mellan dessa två mätningar (alltså väger jag idag + 2,6 kg). Då denna mätning gjordes hade jag ännu inte nått mitt mål. Vätskan är ganska hög här ännu. Tack vare tömningen jag gjorde det sista dygnet kunde jag nå mitt mål. Orsaken till att jag var i bättre form rent visuellt innan resan än jag är nu beror på att jag nu har rätt så mycket vätska i kroppen nu, nästan 60 %. Men skulle jag köra en tömning nu skulle jag troligen vara i lika bra form som på resan.

Om vi tittar lite längre bak i tiden så har jag nedan en mätning från i höstas, då såg det ut så här:

30.11.2012 (gjord kl 14.00)

Fett: 26.6 %

Muskelmassa: 56, 6 kg

Vätska: 55 %

Basal ämnesomsättning: 1790 kcal

Fysiologisk ålder: 25 år

Viseralt fett: 3

Så visst har det blivit resultat. Är jättekul att se, även om man som sagt ska se dessa mätningar som riktlinjer för hur det går, inte hundraprocentig sanning. Tiden på dygnet, vad man ätit, om och hur man tränat osv är faktorer som påverkar mätningen. Men mest glad är jag ändå över jag idag fysiologiskt sett är 14 år gammal, haha. Detta beror ju på att min fettprocent samt mitt viserala fett (det som ligger runt de inre organen, dvs. Det farliga fettet) har gått ner. Är lite skeptisk till att jag gått upp 3 kg i muskelmassa på knappt två månader, men visst, man har ju lättare att lägga på sig muskler efter en diet, men det låter ändå mycket. 

Hur som, i det stora hela var mätningen idag ändå ett riktigt glädjepiller. Nånting har jag gjort rätt. Och jag har en frisk, stark och funktionell kropp som jag trivs i. Och det är jag otroligt tacksam över. Och härifrån kan det bara bli bättre. Den känslan tar jag in och suger på en stund. 

Nya utmaningar!!

Jag vet, som om jag inte skulle ha utmaningar så det räcker redan. :) Men man måste ta chanserna när dom dyker upp. Denna vecka ska jag gå en utbildning för att bli Soma instruktör! Jeij! Så torsdag- fredag är det Stockholm som gäller. Det är därför jag gått på soman rätt så mycket den senaste tiden. Ser verkligen framemot denna utmaning, även om jag har mycket kvar att lära mig. Och för er som undrar vad Soma är, här kommer ett smakprov (SATS får lite gratisreklam, det får jag väl bjuda på).

I övrigt flyter allt på. Påsken är förbi och den var alldeles underbar. Första delen av påsken bestod av rätt så mycket träning, och andra delen av föglö-häng, väldigt sköna och avslappnade dagar. Det blev två dagar aktiv vila och det kändes faktiskt välbehövligt. Träningsplanen höll hela veckan ut, så det blev en riktigt bra vecka.

Denna vecka blir träningen lite annorlunda p.g.a utbildningen. Igår var det vila, idag blev det cykling 60 + mitt RML pass. Bra med folk på passet, riktigt kul ikväll med bra energi. Imorgon blir det gym tror jag, vill passa på att umgås lite med kärleken. Och sen soma i dagarna två. I helgen tror jag faktiskt jag ska göra ett försök med racern. Se upp, nu börjar det på riktigt! Ca 11 veckor kvar till mitt första lopp.

Det flyter på bra nu. Har koll på bollarna i luften.

Andas, och njuter.