Övar mig

Så här ett halvår efter att jag bestämde mig för att återigen bli mer aktiv med bloggen så känner jag att saker och ting börjar "lossa". Jag har fortfarande lite svårt att få till inlägg så ofta som jag skulle vilja, men med tanke på omständigheterna (jag som sköter nästan allt här hemma för tillfället, jobb, en 1-åring i fokus och träning) så är jag nöjd om jag får nerplitat två till tre inlägg i veckan. Men jag känner ändå att jag har fått in den rytmen, och jag lär mig mer och mer om att blogga hela tiden. Det här är mitt kreativa forum, min egentid och mitt område där jag får utmana mig lite grann och öva mig på sådant jag inte kan. Som att fota till exempel.

Hittills har det varit mest mobilbilder som figurerat här på bloggen. Bara någon gång ibland har jag använt mig av sambons bilder. Han är vad man skulle kunna kalla en väldigt proffsig amatörfotograf. Fast egentligen är han inte ens amatör eftersom han jobbat som fotograf en gång i tiden. Men hur som, han kan det där med att fota om vi säger så. Och han har ju förstås en värsting kamerautrustning. Och han har även det som är ännu viktigare än all utrustning i världen. han har ögat för vad och hur man ska fota. Det som jag helt saknar. Men men, inte ska jag kasta in handduken för det.

Jag vill gärna ha lite "proffsigare" bilder på min blogg, eller ska vi helt enkelt säga bättre bilder. Jag tycker det hör till på något vis om man vill vara en mer seriös bloggare. Och i samband med att sambon nyligen uppdaterade sin kamera, så får jag låna hans gamla. En nikon D7000 för er som kan sådant. Så det är ingen slit och släng kamera det heller.

Så nu ska jag öva mig på att fotografera. Idag blev det ett besök till parken med kameran i högsta hugg. Jason matchade hösten i sin ärvda nästintill-retro halare. Det där med att redigera bilder kan jag inte ännu alls, så än så länge får ni ta dem precis som de är.

(Förresten, i rättvisans namn bör nämnas att jag inte alls sköter hela hushållet nu som jag skrev i första stycket, sambon har gjort riktigt mycket denna vecka. Kom jag på i efterhand. Det är bara för att jag fortfarande sköter Jason själv som det känns som att jag har händerna fulla hela tiden. Slut på lång parentes).