Våga Vinna: Mellanläget

Julen kom och for, den kändes kort i år. Det var trevligt om än något kaotiskt. Jag får väl skylla mig själv. Så mycket jag vill hinna med på julafton. Bada bastu och ha mig. Och sen drog middagen ut på tiden och Jason hann bli trött. Nå, det är som det är. Vi fick sprida ut julklappsutdelningen till två dagar, t.o.m tomten kom två dagar i rad. Jason var minst sagt skeptisk. Och rätt så rädd faktiskt. Men lite nyfiken ändå. Jasons brosson Theo som är lite äldre (lägg ihop den ekvationen om ni kan) verkade däremot inte alls tycka att det var läskigt med tomte, så det var ju bra att tomten inte hade hittat hem utan kom tillbaka på juldagen.

Det som drog ner stämningen lite grann under hela julhelgen var att både jag och Jason blev ordentligt förkylda. Och det har hållit i sig, så jag är hemma från jobbet och Jason har öroninflammation, hosta och allt som bara går att ha (känns det som). Men vi var till läkare med honom i dag och vi ska försöka undvika antibiotika denna gång. Jag tror det kommer att lyckas. För även om han sovit sämre än normalt så har vi ännu inte haft någon riktigt dålig natt. Och han äter rätt så okej de flesta måltider. Så vi försöker kurera honom med värkmedicin, örondroppar, näspray och hostdämpande. Och håller tummarna för att han får sova okej även inatt.

Känner mig verkligen apatisk just nu. Vet inte vad jag ska skriva om, har inget nytt att komma med. Känns som att vi befinner oss i ett mellanläge just nu. Och det är väl så det är, mellanläget mellan helg och vardag. Conny är också sjuk så vi är alla rätt så apatiska just nu. Idag sov jag tre timmar på dagen, vet inte när det hänt sist. Och då trodde jag att jag var bättre idag. Men det är nånting i systemet ännu som spökar. Det är helt klart.

Nej nu vill jag ha en frisk familj och en vardag med mycket energi. Vill träna och känna mig levande igen. 2017, jag är redo för dig!

Jag är egentligen lite trött på julbilder, men tycker bilderna från vårt julmysiga torp är så fina. Så ni får stå ut helt enkelt.