Lägesrapport- de magiska femmorna!

Nu har det gått dryga fem veckor sen jag skärpte till kosten och även träningen. Morgon- och kvällspromenader går jag nästan dagligen, och träningsprogrammet försöker jag följa så gått det bara går. Oftast går det bra men ibland måste jag korta ner passet lite pga tidbrist. Det är lite annat nu. Tidigare kunde jag ta den tid jag behövde, men nu är det inte alltid möjligt. Så man får göra så gott det går bara. I vilket fall som helst så kommer resultaten smygandes, även om det går upp och ner som allt annat i livet.

Eftersom jag alltid tränar ensam
har det blivit dåligt med formbilder
denna gång. Så det blev nån form av
selfie idag istället.

Resultaten hittills är jag rätt så nöjd med. Snart -5 kg på vågen, -5 cm i midjan och -3 % i fett. Innan resan (om 1,5 vecka) skulle jag vilja tappa ca 2 kg till. Eller helst 2,5 för då når jag en milstolpe på min resa tillbaka till "mig själv", alltså till den fysik jag trivs med. Nu kanske ni tänker att jag fokuserar lite väl mycket på siffror. Ja kanske det, men för mig fungerar det! Alla tjatar om att man helst ska slänga vågen och bara gå på spegelbild, känslan i kroppen, hur kläderna sitter osv osv. Och visst är dom faktorerna viktiga, men jag fungerar inte så. När jag ställer mig på vågen och kan se att siffrorna hela tiden klättrar neråt, då blir jag motiverad som f*n! Sen kommer det dagar då det står still eller till och med går upp, men det är okej. Dels vet jag att det kan bero på massa olika faktorer och ibland kan man inte göra något åt det. Men alltid tar jag mig en tankeställare och funderar på vad jag har gjort de senaste dagarna, har jag fuskat på nåt vis, ätit på andra tider, inte ätit tillräckligt, ätit för mycket, ätit fel, tränat för mycket/lite, inte gått mina promenader regelbundet osv osv? Oftast hittar jag svaret bland något av de ovannämnda, och jag kan se till att jag hamnar på rätt igen. Och det funkar för Mig!

Som jag tidigare nämnt hinner jag bara en bit på vägen nu fram till resan. Sen kommer jag fortsätta när vi kommer hem igen. Rom byggdes inte på en dag, och vägen till målet är ännu lång. Men jag ska dit, och till sommaren 2016 ska jag vara i mål. Det målet satte jag upp redan under graviditeten, och nu börjar jag äntligen tro att jag kommer att fixa det! Så stay tuned! Jag kommer, som ni redan märkt, inte att hinna/orka uppdatera lika ofta som tidigare då jag "deffat", men jag kommer att dela med mig av min resa.

Till slut måste jag ju bara nämna några ord om vår nu 9 månaders skrutt som har sån fart på att mamma och pappa har svår att hinna med. Drar sig upp överallt gör han, och biter i allt! Och allt får vi flytta undan för han når bara högre och högre upp i alla hyllor och skåp. Snart står han nog utan stöd tror jag, för han tränar på att stå i princip hela sin vakna tid. Ja ho ho, det är tur att han sover rätt så bra iaf, både dagtid och på natten (peppar, peppar). Ja, det är en härlig pojke vi fått!

Ibland tar vi en liten paus, intar
en sån där layd-back pose och
tittar vad som händer i dumburken...

...men oftast ser det ut så här. Det blir
snart hål i mammas nya bordduk!!

När allt faller på plats

Vintern kom ju äntligen. Men lite skeptiska är
vi ännu till pulkan.

Ni vet den där känslan av att ligga steget efter, att aldrig riktigt hinna med och att alltid känna att man har något som man borde få gjort. NU. Så har jag känt i flera månader. Det kan vara allt från disken som samlas på hög och klockan är 22 och jag vet att jag hatar att vakna upp till diskhögen men samtidigt behöver jag göra mig redo för sängen. Eller träningen som stressas igenom för jag inte vill vara borta så länge för jag vet att sonen är på sitt grinigaste humör och sambon ska dessutom hinna träna. Den där promenaden jag borde gå men dammsugaren ropar också på mig, tvätten som samlas på hög, maten som ska handlas, lagas...osv osv, listan kan göras lång. Jag tror att det flesta känner igen sig, i viss mån iallafall. Och jag känner hur pulsen stiger bara av att skriva ovanstående rader. Och då jobbar jag inte ens, men tiden vill ändå inte räcka till. Men så här om dagen upplevde jag nånting fantastiskt. Plötslig var jag I FAS. Jag hade hunnit med alla måsten och jag kunde ta mig an saker, pö om pö utan att känna en galen stress. Allt bara föll på plats. Och jag kunde andas ut för första gången på säkert ett halvt år.

Hemligheten? Vet inte, men jag anar att det har och göra med att sonen är i en bra period nu, sover ganska länge på dagarna, sover rätt så bra på natten och är ganska lättskött däremellan. Ger sig ut på egna äventyr i hemmet och upptäcker sin värld. Så länge han har sysselsättning (och jag lite ögon i nacken) är han nöjd. Det kommer säkert ändra igen men just nu är det ganska bra. Men största orsaken till att allt funkar just nu är nog ändå mina egna förändringar. 

Under hösten har jag jobbat mycket med att bygga upp min styrka igen efter graviditeten. Och det har gått bra och jag har blivit starkare och starkare. Ändå har det stört mig något enormt att det inte hänt mera med spegelbilden. Jag har försökt, i flera omgångar, att förbättra mina kostvanor, för det är ju där nyckel till förändring ligger. Men det har liksom bara inte funkat. Jag har säkert inte velat det tillräckligt mycket. Men innan julen började jag bana in nya TYDLIGARE och bättre vanor. Och efter nyåret blev det full fokus på målet. Det kan ha nånting och göra med att vi fick vår semesterresa bokad till slut och därmed steg motivationen, och att dessutom sambon är med på samma tåg gör stor skillnad.

Jag kommer inte att hinna nå mitt stora mål till resan, dit har jag långt ännu. Men jag kommer att hinna komma en bit på väg. Och ÄNTLIGEN känner jag att det börjar lossa. Det har bara gått två veckor sen jag började på riktigt och det har inte hänt jättemycket med ändå tillräckligt för jag ska hållas motiverad och se att det händer nu. Jag har en lång väg att gå men ingenting är omöjligt, och jag KAN detta. Något jag måste intala mig själv nu som då eftersom jag under mina misslyckade försök under hösten tappat tron på mig själv lite grann. Så det är verkligen inte läge att svika mig själv igen. Nu är det dags att hålla fokus på målet och inget annat.

Gym i Las Palmas 2013. Brännan och formen var det inget fel på här. I år blir det att åka till södra sidan, och träna benen och rumpan i alla trappor i Puerto Rico. Och  (ett förhoppningvis dugligt) gym har vi på hotellet.

Pottpojken.

För att knyta ihop säcken så kan jag alltså konstatera att i och med att jag sover rätt så bra, äter regelbundet och bra, inte äter socker eller annat skit och tränar bra så funkar också resten av livet. Det är bara så det måste vara. Gällande träningen så följer jag nu alltså Kris Gethins 12 veckors träningsprogram, ett liknade som jag har följt tidigare men det här är ett nyare. Jag saknar basövningarna lite grann men det känns bra att ha ett ordentligt program att följa, det blir inget "lallande". Och jag behövde verkligen variation, Får återkomma till basövningarna sen igen. 

Sist och slutligen ska jag nämna att vår älskade trollunge nu kryper, sitter bra, har börjat stiga upp, säger ma-ma och pa-pa och har varit och flugit till Österbotten och hälsa på moffa i veckan. Kort sammanfattning av vad vår 8-månaders klimp sysslar med just nu. Underbara unge som det är ett nöje att vara mamma till!

6 månader

För en och en halv vecka sen blev vår lilla solstråle 6 månader. Dags för lite uppdatering gällande hans utveckling igen.

• Rullar runt på golvet som en säl, förflyttar sig även genom att vrida sig och ibland åla sig om han får tag i nånting. Blir ibland frustrerad då han inte kommer framåt
• Sitter själv om han lutar sig framåt och tar stöd av golvet
• Har 6 tänder, och nr 7 och 8 har just spruckit igenom
• Älskar att simma, idag dök han första gången mellan mig och ledaren, alltså simmade en liten bit själv
• Är en riktig bastant kille med sina 9,2 kg!!
• Är lite blyg för vissa människor, speciellt om han är trött
• Älskar att hoppa (se filmklippet! och då är han ändå rätt trött där)
• Ammas fortfarande men äter 4-5 mål fast föda om dagen
• Har lätt till skratt, speciellt när man kittlar honom. Börjar nästan alltid skratta när jag skrattar :)

Allt som oftast är Jason en väldigt glad pojke och det är ett nöje att vara hans mamma. Jag önskar att någon hade sagt åt mig i början att det kommer att bli betydligt lättare. Kanske det var någon som gjorde det också, men jag kommer bara inte ihåg det. Nu känner jag honom (även om det finns massor kvar att upptäcka när han utvecklar sin personlighet) och jag vet oftast vad han vill. 

Numera går det oftast också bra när Jason är med pappa och jag är och tränar eller gör nåt annat. Vi hade en period tidigare då han kunde vara ganska skrikig när jag var borta. Men det är också lättare nu för nu vet jag att han orkar vara vaken i 2 max 3 timmar och sen ska han sova. Blir han för trött blir han självklart grinig. Jag tycker också det är betydligt enklare nu när vi har fasta mattider (för det mesta), det var svårt att ha det när han bara ammades och fick ersättning. 

Vår älskade badpojke. Vigulant är han trots att att han är bastant! 

Min egen träning rullar på som den ska. Jag tränar på gym 3 ggr i veckan (mest basövningar fortfarande), går på mamma-pass ( oftast pilates-liknade) i snitt 1 gång i veckan och på SomaMove 1 gång i veckan. Ibland springer jag också men det har inte blivit varje vecka. Och nej, det har fortfarande inte hänt något i spegeln eller på vågen. Men jag känner ändå att jag hela tiden blir lite starkare, smidigare och får lite bättre kontroll. Små små framsteg. Nu är det också spikat när jag ska ställa mig på scenen igen för första gången, det blir innan jul. Men jag börjar lugnt med SomaMind. SomaMove är så pass tuff att jag vill känna att jag har ännu lite bättre kontroll på kroppen innan jag är redo att dra den. Men det ska bli så kul att dra pass igen! 

Denna mamma ser ut att ha bulkat rejält,
vilket på sätt och vis stämmer ;)

Fyra månader- mamma, motivation och bebis

Fyra månader. Så länge har nu vår lilla guldklimp funnits hos oss. En sommar och lite till. Vi vaknar och plötsligt är det kväll igen. Ett liv som småbarnsmamma rusar förbi.

Vad har hänt då? Ett helt tredjedels år har passerat och Jason har bråttom med allt. Vid 4 månaders ålder har han:

• vänt sig från mage till rygg
• "skaffat" sig två tänder (väldigt tidigt)
• fördubblat sin födelsevikt (väger nu 7,9 kg och är 65 cm lång)
• berättat hela sin livshistoria genom skratt, "prat" och skrik
• börjat visa lite blyghet inför vissa människor men oftast får man ett leende
• börjat visa tendenser att ta sig framåt samt plaskar som tusan i badet (blir bra att börja på babysim imorgon)

 

Annars då. Ja,sommaren är slut och jag saknar redan att känna mig så där sommarbrun och fräsch. Nu gäller det att försöka hitta rutiner som gör att man känner sig fräsch ändå. Dvs. träna regelbundet, gå dagliga promenader samt äta bra och mångsidigt. På tal om träning så går det riktigt bra. Ibland har jag svårt att få till den, men då blir det hemmaträning i nån form. Helst tränar jag på gymmet, men det kräver att Jason sover, och hans sovande går inte alltid att lita på. Men idag lyckades det, och dessutom började jag med mitt nya upplägg idag, så det kändes verkligen kul att träna. Jag är så glad och tacksam för att jag börjar återfå styrkan. Det vet jag att jag skrev för två månader sen också, men om jag ser tillbaka och jämför nu och då så har det nog hänt en hel del. Kan inte exakt sätta fingret på vad som hänt, men jag känner mig helt enkelt säkrare i övningarna och jag vågar lita på min egen kropp. Nu är det "bara" några lager fett som ska skalas av. Jag ser ju och känner att mina muskler finns kvar där under. 

Redo att ta mig an rodden. 50 kg idag
och jag kände att det finns mer att ge.

På tal om att skala av fett. Jag tror jag aldrig har haft så svårt att hitta motivation till att skärpa till kosten. Varje dag börjar bra, sen fallerar det nånstans halvvägs. Varje kväll försöker jag analysera vad som gick fel. Suget kommer ofta efter middagen, den tid då jag i mitt "tidigare liv" var på gymmet. Nu tränar jag ofta på dagen och är hemma på kvällen. Orsakerna till mitt sug är garanterat många, jag kan räkna upp flera faktorer som spelar in. Men det spelar egentligen ingen roll. För jag vet ju att det bara handlar om en enda faktor. Att verkligen bestämma sig. Det är inte svårare än så. Och jag vet ju att jag kan, jag har gjort det flera gånger förut. Och det stör mig så för jag vill inte vara där jag är nu. Jag vill inspirera och visa att det går att övervinna sina demoner. Men samtidigt vill jag erkänna att jag inte är någon super människa. Även om jag brinner för hälsa och träning så erkänner jag att jag inte är där jag vill vara nu. Jag lever inte som jag vill och som jag förespråkar. Inte fullt ut. Men jag tänker inte ge upp. Jag tänker inte finna mig i att jag är där jag är. Jag kommer fortsätta kämpa. Kämpa för att hitta tillbaka till den kropp jag trivs i. Jag kommer fortsätta analysera mina fallgropar och fortsätta kämpa för att hitta och hålla motivationen vid liv. Det är det enda sättet. Att fortsätta sträva mot en bättre version av mig själv. För jag vet när jag mår riktigt bra, då ska alla pusselbitar sitta. Nu när överblickar mitt liv är jag lyckligare än någonsin. På alla plan utom ett. Och det är dom där extra kilona som stör. Och det är mitt mål, mitt liv, och vad jag vill som styr. Och jag vet vart jag vill. Jag vet också hur jag ska komma dit. Jag måste bara våga. Våga vara lite obekväm med mig själv. Steg ett är att erkänna sina fel. Det har jag gjort. Steg två är att övervinna hjärnspökena. För att vinna måste man våga. Alltså,  våga vinna. Stay tuned.

Tack för den här gången hälsar jag och denna gladfis!

En sommar på 7 dagar

Morgondopp i paradiset.

Lite bloggpaus de senaste veckorna. Dels har jag haft fullt upp med, ja.. livet. Och dels har jag inte haft så mycket nytt att komma med. Veckan som gått har varit helt galet intensiv, men rolig. Det blev liksom allt på en och samma gång och det känns nästan som en hel sommar har rymts in på de senaste 7 dagarna. Dessutom har vädret visat sig från sin bästa sida, så vad mer kan man önska!

Jag hade gjort upp en träningsplan i måndags som helt och hållet fallerade, men jag har ändå fått till de flesta pass så det gör inte så mycket. I måndags var jag på kettlebell med Lisa på gymmet, och det var så roligt. Och vilket pass sen! Varken Lisa eller jag och knappast någon annan heller kunde gå på någon dag efteråt, vi dödade verkligen benen och rumpan. Sjukt skönt!

På måndagkväll åkte vi sen ut till Föglö eftersom Conny var ledig på tisdag. Där plockade jag bär, vi grillade, simmade och hade det allmänt skönt. Lite hemmaträning (fick nytt hemmaträningsprogram i måndags, version 2.0) lyckades jag få till trots mina galet sjuka ben.

Oskar charmar Annichen.
Bästa mommo i bakgrunden.

På onsdag var vi tillbaka i stan och då blev det gymträning för mig och Jason. Därefter kom mommo, moster och kusinerna på besök och vi firade min guddotter som fyllde 10 år. Torsdag började med morgonjogg och fortsatte med rådgivningsbesök följt av strandhäng. "Lilla" Jason är redan 63 cm lång och väger 6800 g! Efter vi fått ta del av denna information och Jason fått ett par stick i benen (mitt hjärta höll på brista!) så catcha vi upp med min kompis Annichen och hennes son Jak som landat på ön under natten. Efter lite sammanstrålning hos mig vandrade vi iväg till lilla holmen där min syster med sina barn och mommo hängde. Det blev en rolig och vild sammankomst i nån timme tills solen gick i moln och middagsplanerna började ta form.

Sommar i en...simring!

På fredag blev det lunch på stan med Conny, Annichen och Jak. Efter det åkte jag och Jason ut till Bamböle och det blev ännu en dag på stranden med kusinerna. Den här mamman njöt av att ha lite extra händer i form av moster och mommo.

Igår blev det gymträning följt av 2 års kalas för fina Dominic och sen ut till Föglö på Degerby Jazz och Blues festival. Idag hann vi njuta lite av det fina vädret på Föglö innan vi åkte in till stan för att gå på grillfest med personalen från gymmet.

Som sagt, en helt galet intensiv vecka. Inte konstigt att jag är lite slut nu. Denna vecka var också den sista veckan på mitt pt-online program. Mycket har hänt, men inte så mycket synligt. Ja, kanske lite tajtare har jag blivit, men viktmässigt har det det inte hänt mycket. Det av det enkla orsak att jag inte riktigt haft motivationen att hålla kosten strikt alla dagar. Men jag kämpar vidare med att hitta den motivationen. Tror det blir lättare nu när vardagen mer och mer kommer emot, och jag har ändå fått och hittat redskap jag kan använda mig av för att lyckas. Däremot har det hänt mycket med min styrka!! Jag börjar känna mig hemma i min kropp igen och känner att jag vågar lita på min kontroll och att jag vågar ta i. Jag börjar hitta styrkan inifrån ut igen och det känns sjukt skönt! Dessutom har jag hittat bra rutiner för min träning och jag lyckas få in den (nästintill) varje dag. Och jag är tillbaks på gymmet, med ett bra program! Gissa om jag njuter! Så sammantaget är jag nöjd med vad jag åstadkommit under dessa 6 veckor. Nu är det bara att fortsätta nöta, jag är på gång!

I mitt rätta element!

Strandhäng med bästa moster och kusin Oskar.

Mamma och Jason på Degerby Jazz and Blues på Jasons
3 månaders dag. 

När (känslo)stormen lagt sig

Veckans sötaste outfit!

Först och främst vill jag tacka för all fin respons jag fick av andra mammor på mitt förra blogginlägg. Det är skönt att veta att många andra har liknade erfarenheter och att det är helt normalt. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram att det inte nödvändigtvis är kantrat av rosa moln att bli mamma, speciellt inte de första dagarna/veckorna.

Nu måste jag ändå säga att vi har landat, Jason och jag. Jag känner mig mycket tryggare i mammarollen och är faktiskt också piggare. Jason drar en fyra timmars snooz på natten och nästan lika lång på dagen. Sen sover han nog ganska bra resten av natten också, fast han äter mellan varven. Och på dagen sover han oftast en gång till, då lite kortare. På rådgivningen igår fick vi bekräftat att min mjölk inte riktigt räcker till, vilket jag själv misstänkt. Så nu känns det mer okej att ge ersättning som komplement till amningen, vilket gör att Jason får äta sig mätt och är mycket nöjdare. I övrigt fick han bara idel beröm på rådgivningen, stark i nacken som en 2-3 månader bebis, och väldigt vaken och med, vilket gör att han verkar äldre än han är.

Nu börjar jag förstå vad folk menar med att man ska njuta av den första tiden. Nu när jag är lite mera "med", så fascineras jag mer och mer av den lilla sonen. Jag snusar och pussar och myser för fulla muggar. Jag önskar man kunde spara bebisdoften på burk!!

I övrigt är livet ungefär som man kan förvänta sig som nybliven mamma. Blir som sagt mer och mer kär i sonen för varje dag som går, och hinner inte med så mycket annat. Hem och hushåll kommer verkligen i andra hand, och mellan varven är det svårt att acceptera det, men jag försöker tysta ner min pedanta sida så gott det går. Sen har vi hunnit med lite äventyr också. Förra helgen var vi ut till Föglö, premiärtur för Jason. Skärgårdsluften föll verkligen den lilla herrn i smaken- han sov som en stock i flera omgångar. I veckan fortsatte vi utforska världen i och med att vi var ut till Lemland på lunch (det var en mening jag aldrig trodde jag skulle skriva). Vi är ju en hel drös i Träningsverkets personal som fått barn det senaste året, närmare bestämt sex stycken. Så nu hade vi en första träff med TRV-mamma maffian. Jason är yngst i gänget, men inte minst. ;) Han tog gänget med ro och sov sig igenom största delen av sammankomsten.

På tal om Träningsverket så var vi dit idag, hela lilla familjen. Abstinensen blev för stor. Det var tredje besöket sen Jason kom och denna gång lyckades denna mamma få till lite träning också. Eller träning är väl att ta i, men iaf känna på vikterna lite. Längtar efter att kunna ta i riktigt ordentligt, för oj vad kroppen ändrats under graviditeten. Känner knappt igen min spegelbild. Men det ska det nog bli ändring på under de kommande månaderna. Sakta men säkert!

Lyckligt lottad är jag med dessa
pojkar i mitt liv!

Mamma och Jason tränar rumpa. Jason är
så där lagom brydd. Han är mera intresserad av
"proteinshaken" efter träningen. 

En träningsvecka i bilder

Min "sexy" look, haha. Eller inte.
Men det är tur att man inte behöver
vara snygg när man ska träna. 

Lördag morgon, sovmorgonen satt fint och kaffet smakar lite extra bra. Jag förundras över hur bebisen plötsligt bökar till i magen och vänder sig så att magen blir sned. Att det är en liten människa därinne är stundvis ännu helt ofattbart. Tror inte riktigt jag kommer att förstå det heller innan vi möts för första gången utanför magen.

Min 31:a graviditetsvecka har passerat och allt går än så länge enligt plan. Bebisen i magen växer, tror jag, ska till rådgivningen på måndag. Iallafall börjar den få lite trångt där inne nu märker man. Så det tyder ju på att h*n växer (och mamma går fortsättningsvis upp i vikt, så förhoppningsvis är det bebisen som ökar i vikt och inte mamma ;)). Nog skrivet om vikt. Kroppen känns fortfarande stark, även om jag mer och mer märker av tyngden ner mot bäckenet. Träningen går bra. Inget att klaga på med andra ord. Så här har min träningsvecka sett ut.

Måndag började för ovanlighetens skull med styrketräning (bröst+ biceps) och Bodybalance (!). Har inte gått på bodybalance på flera år men det gick bra.

Tisdagens träning bestod av ett möte med mitt favoritelement, vatten! Simningen känns fortfarande lika välgörande och skön för kroppen. Och fortfarande är jag, för det mesta, snabbast i bassängen (om man räknar bort eliterna). ;) Känns skönt att kunna lita på kroppen i vattnet fast jag börjar känna mig som en strandad valross på land. Nä, så farligt är det faktiskt inte. Lider inte särskilt mycket av magen eller den extra vikten, det är bara nångång nu som då som man kan känna sig lite klumpig. Typ klassikern att knyta skorna.

Dipsen bränner bra, speciellt med lite
extra vikt runt midjan. ;)

På onsdag blev det sedvanlig gymträning, axlar och triceps. Känner mig inte så jättevacker och graciös i gymmet. Lite uppsvullen, extra valkar här och där och kläderna börjar bli trånga, men huvudsaken är att det känns bra i kroppen. Resten får jag helt enkelt jobba med senare. Nu är det viktigaste att jag och babyn mår bra. Formslipning hinner jag med sen. :)

På torsdag var det dags för gravidyoga, sista gången nu. Yogan har känts väldigt bra för kroppen. Vi har jobbat med mjukt stärkande övningar och öppnade rörelser och stretchar. Sen ingår det alltid en sjukt skön vilostund, där man liksom kommer till en annan nivå. Inte riktigt vaken men ändå sover man inte. Välbehövligt har det varit iallafall, för när torsdagskvällen är här brukar jag vara lite mör och trött både i kroppen och knoppen. Arbetsveckan börjar ta ut sin rätt helt enkelt. Framöver kommer jag sätta in somamind och bodybalance istället för gravidyogan.

Skönt tryck i ryggen.

Med tanke på hur jag känner mig redan på torsdag kväll brukar jag inte vara allt för pigg på träning på fredag. Men denna fredag kände jag inte för att sitta hemma ensam och uggla så därför blev det att hänga på till gymmet. Och väl där fick jag till ett riktigt bra ryggpass. Fick bra kontakt och kände mig stark. Känns i baksidan idag!

Idag tror jag det blir vila från träningen. Vi är på väg ut till föglö på eftermiddagen. Länge sen sist. Så jag tror det blir en skogspromenad där ute. Imorgon väntar BEN i gymmet!

Nu är det bara dryga tre veckor kvar till min mammaledighet, och dom veckorna kommer att gå snabbt. Jag har to-do listor varje vecka med massa saker jag vill hinna med innan jag går, så det lär inte bli tråkigt iallafall. Tror jag kommer lämna mitt jobb med känslan att det finns något roligt att komma tillbaka till sen när jag är redo, och det känns bra. Annat som hänt är att vi äntligen fått bokat gravidfotografering, så om exakt tre veckor ska det bli av. Ser framemot det, har hört så mycket gott om Jessica Lund som är vår fotograf. Och mera roligt, om två veckor ska jag till Åbo och träffa mina underbara knäppa vänner. Har inte träffat flera av dom sen i somras, så ser verkligen framemot detta.

Vänner, kärlek och vår i luften. Det är inte så illa det. Njut av vad ni har och vad vi har framför oss, ljusa tider!

Mitt nya motto:
 "You don't have to be fit to be strong!"

Glöm inte varför du en gång började...

Efter en dryg månads paus från bloggen är jag nu tillbaka. Orsaken till pausen är enkelt. Jag har helt enkelt inte hittat inspirationen. Och varför började jag skriva blogg? Jo för att inspirera. Så att skriva blogg när jag själv inte känt mig inspirerad skulle bara ha varit...fel. Men nu är jag tillbaka. Det krävdes en vecka av rutiner och vardag för att hitta det där suget igen.

Under sommaren har jag hållit igång och tränat i stort sett lika mycket som under resten av året, men kanske lite mindre målinriktat. När jag haft semester har jag tränat på stugan, löpning och cirkelträning. Under juli månad följde jag ett program, DTP av Kris Gethin. Samma som hade gjort transformation- programmet som jag följde i våras. DTP står för Dramatic Transformation Principle. Det är ett riktigt tufft och utmanande men ändå enkelt program för dig som är lite mer erfaren i gymmet och vill bryta ditt vanliga "8-15 reps i 3-4 set"- mönster. DTP chockar verkligen kroppen, på ett bra sätt, och får dig att krypa ur komfortzonen om du bara tillåter dig själv att göra det. Du hittar DTP programmet på http://www.bodybuilding.com/fun/kris-gethin-dtp-4-weeks-to-maximum-muscle.html.

På tal om att träna målinriktat eller inte så har jag flera gånger fått frågan under sommaren "jaha, vad tränar du inför nu då? Triathlon, marathon, tough viking??" Mitt svar till samtliga: Jag har satt de konditionsinriktade utmaningarna på hyllan ett tag. Jag kan inte träna inför en triathlontävling och samtidigt hålla fullt fokus på gymträningen. Nej, efter ett kanonlopp, två triathlontävlingar och en svensk klassiker så känner jag att den konditonsutmanande kvoten är fylld för ett tag framöver. Nu är det gymträning som gäller för hela slanten. Jag vill fortsätta bygga, forma och slipa för att en dag nå mitt mål som jag har satt upp. Att tävla inom någon gren i bodybuilding. Men det är bara det att vägen dit är betydligt längre än att delta i en löptävling eller likande. Iallfall för mig, för jag vill göra det grundligt. Och jag har ingen brådska.

I samband med vardagsrutinerna så tog jag även tag i
 matrutinerna och hade matlådefestival i söndags.
Några kilo kycklingfilé och några kilo
vilöksmarinerade rotsaker resulterade i lunch åt
mig och sambon för hela veckan.

Min första utmaning i höst är att hitta ett bra program att följa i gymmet. Jag vill rikta in mig på mycket basövningar med fria vikter och gärna undvika maskiner så långt som möjligt. Så om någon har något sådant upplägg att följa så tar jag gärna emot tips! Självklart ska fokus ligga på att bygga massa. Just nu tränar jag ganska fritt, jag gör det jag ska göra men utan ett strikt program. Det är ganska skönt det också men i längden behöver jag något att följa. Ett program som någon annan skapat.

Förutom min egen träning så har jag även tagit min instruktörsroll till en helt ny nivå i sommar. Jag har blivit Soma Mind instruktör! Soma Mind är motsatsen till Soma Move kan man säga. Vi jobbar mycket med andningen, bindvävssträckningar och mental närvaro. En underbart koncept som jag blev förälskad i från första stund. Och något som alla behöver. Om det är någon här på bloggen som vill komma och testa Soma Mind med mig (eller Soma Move) så ska ni boka in 13.9 för då har vi öppet hus på Träningsverket och jag kommer att köra dubbelklass MoveMind.

Ser verkligen framemot träningshösten, både som instruktör och gällande min egen träning. Och nu när värmeböljan är förbi blir det lite löpning som kompletterande träning till gymmet. Älskar att springa i frisk höstluft! Finns mycket olika åsikter om det där med att konditionsträna när man vill bygga muskler, men jag väljer att ha med lite cardio, för jag vet att både min kropp och knopp mår bra av det.

Ha en jättefin start på din träningshöst! Hoppas du är lika taggad som jag på fortsätta sträva mot ett mål, vad det än må vara!

Sommarträning

En.dag.kvar.

Sen är det semester. Har uppdelad semester i år. Två veckor nu och två veckor i augusti. Blir säkert bra det också. Så här dagarna inför semestern sitter jag och planerar min träning under semestern. Förutom en sväng upp till Österbotten i helgen så kommer semestern att spenderas på sommarparadiset Föglö.

Tränar du under semestern? Om inte, varför inte? Jag tycker det är jätteskönt att träna på semestern. Det är ju då man verkligen har tid. Men jag liksom säkert många andra har inte tillgång till gymmet när jag är på stugan. Så vad då? Betyder ju inte att man inte kan träna. Jag har fördelen att ha lite en stång och hantel med lite viktplattor ute på stugan, plus ett provisoriskt utegym. Dessutom brukar jag springa när jag är där. På det viset får jag dessutom variation i min träning. Jag kan inte träna exakt likadant som på gymmet. Men det är bara kul, för då får man chocka kroppen och det är då man utvecklas. Har du inga redskap eller vikter på din stuga? Här följer tips på några övningar som du kan göra helt utan redskap och vikter.

På gymmet idag lekte vi med sambons nya telefon.
Kände mig bitig under träningen med ändå rätt
så vätskefylld, vilket är naturlig efter kolhydraterna
som fått sin plats i min kost igen.

• Knäböj
• Utfall i olika varianter, t.ex. utfallsgång
• Pushups (armhävning)
• Triceps (smal) pushup
• Magövningar i nästintill oändliga varianter

m.m.

För lite mera puls

• Upphopp med knätouch (hoppa upp dra upp knäna och rör knäna med händerna)
• Burpees
• Spring i planka

Detta är bara några få exempel på basövningar. Sen finns det variation hur mycket som helst. 

Med detta vill jag önska er trevlig sommarträning!

Glöm inte att ta hand om din kropp under semestern!

Byggstenar

Allt här i livet handlar om att hitta bra byggstenar, och bygga en stadig grund som håller att stå på. Är byggstenarna ojämna och skrangliga så blir grunden ojämn, och när man sedan ska bygga vidare så blir det väldigt ostadigt och vingligt på toppen. Gäller förhållanden av alla de slag, ekonomi, arbetsliv, kunskap...ja listan kan göras lång. Men inte minst gäller detta att hitta bra byggstenar när man ska bygga en stark fysik, en fysik som håller i längden, inte bara för sommarens beachform.

Detta är något jag håller på och lär mig. För jag påstår inte att jag är där ännu, men jag strävar ditåt och lär mig mer hela tiden. Att hitta de byggstenar som passar mig, som tar mig till mitt mål. Jag har, som ni kanske vet, flera mål. Mitt huvudsakliga mål som genomsyrar allt jag gör är "en kropp för livet". Jag vill alltså ha en sådan fysik som möjliggör allt jag vill åstadkomma här i livet. Jag vill hålla mig frisk och stark livet ut. Sedan kan något oförutsett inträffa, det vet man aldrig. Men jag vill göra allt JAG kan för förebygga sjukdomar, förslitningar och skador. Denna tanke driver mig framåt och gör att jag i princip alltid är motiverad till träning.

Sedan har jag mer specifika och kortsiktiga mål. Jag har sagt att jag nångång ska tävla i någon gren inom bodybuilding, troligen bodyfitness, men för detta mål har jag ännu inget spikat datum. Mitt närmaste mål är att genomföra en deff, det vill säga, träna och äta så att min fettprocent minskar och muskelmassan bibehålls så långt som möjligt. Detta för att få fram mera muskelkonturer. Ett annat viktigt mål för mig under denna deff är att upptäcka mina starka och svaga sidor. Det vill säga, hurudant träningsupplägg fungerar för mig, vad ger resultat och vad är mindre bra. Dessutom upptäcker jag mina svagheter rent kroppsligt, och när deffen är slut vet jag vilka områden jag behöver fokusera på och jobba mera med. Allt detta för att få en jämn och stark fysik som håller i längden.

Det ni, mina vänner, är en resa utan slut. Men jag njuter av färden!

Glad tjej efter genomfört gympass

Byggarmat deluxe! Kyckling med lök, vitlök, färsk basilika, oregano och chili. Slurp!

Milstolpar

Nöjd tjej som gymmade i favvoshortsen idag. 

Nu börjar det hända grejer. Hemmet börjar vara i ordning och jag har äntligen tid att fokusera lite på mig själv igen. I fredags kickade jag igång fas 2 av min diet, ketosfasen. Än så länge har det gått bra men lite lägre energinivå har jag haft under helgen. Speciellt idag. Ska bli intressant att se hur kroppen reagerar på ketosen, dvs inga/väldigt lite kolhydrater.

Under veckan innan och under vappen drog jag på mig en del vätska och jag svällde upp speciellt runt magen. Men redan efter första ketosdagen (och vardag) i fredags så försvann i princip allt jag dragit på mig under veckan som gått. På lördagmorgon kändes det gott att leva när jag testade några plagg som jag har som "test" för hur det går. Jepp, "skinnyjeansen" passade, och mina betterbodies shorts. När dom sitter bra vet jag att jag är på rätt väg.

Dags för lite uppdatering

Oj vad många kvällar jag har tänkt att jag ska skriva ett blogginlägg, men när tiden är så knapp att jag inte ens hinner träna...då är det illa! Och då kanske ni förstår att jag inte prioriterat bloggandet. Men en liten uppdatering ska ni få nu.

De senaste två veckorna har varit MYCKET intensiva, och varenda ledig stund har gått åt till renovering och flytt. Under de mest intensiva dagarna har jag helt prioriterat bort träning och kostupplägg. Så jag har hamnat lite ur balans. Men det betyder INTE att jag har gett upp. Det positiva är att tack vare allt tungt kroppsarbete i samband med flytten har jag fortsättningsvis gått ner i vikt, och här i veckan nådde jag ett delmål: - 5 kg! 

Men det är intressant att se vad som händer med kroppen när den inte får den träning den är van med. Allt slit och släp de senaste veckorna har gjort att både jag och sambon gått omkring som två krymplingar och klagat på ont både här och där. Skulle vi ha tränat som vi brukar under denna period är jag säker på att vi skulle haft mindre ont. Så än en gång är det bevisat, kroppen behöver träning! Och jag blir mer och mer övertygad om att jag kommer att träna livet ut, även när jag är 85, om jag får leva så länge.

Men tillbaks till dieten och träningen. Det kommer att vara några dagar till som är så här galet intensiva, men fr.o.m 1.5 kommer jag att göra en del justeringar. Då kommer jag lägga om min diet och köra en ketos variant den sista månaden. Alltså inga kolhydrater. Igen en gång baserar jag mitt kostupplägg på Connys tävlingsdiet. Om det behövs, och jag känner att jag inte är nöjd efter en månad, så kan det hända att jag förlänger dieten med en vecka. Detta p.g.a av "pausen" jag haft nu. Men det beror helt på hur det går här i maj.

Så, det var dagens uppdatering från vår nya soffa i vår nyrenoverade lägenhet. (Behöver jag säga att jag trivs). Imorgon är det väckning i arla morgonstund för promenad i vårfina Mariehamn.

Formcheck: 1 MÅNAD!

Så där. Nu har det gått drygt en månad av min diet/deff. En månad har gått snabbt, men samtidigt känns det som att det är långt kvar när jag vet att jag har 2/3 delar kvar. Men jag försöker tänka som Kris Gethin ofta upprepar i de dagliga träningsvideorna "- Kom ihåg att det endast handlar om 12 veckor, det är inte en lång tid, håll fokus, tänk på ditt mål och stå ut! Varje dag är lika viktig, varje träningspass räknas och du kan varje kväll gå och sova med känslan av att ha åstadkommit något. Varje dag."

Men nu tycker jag det är dags för en formcheck. 4 veckor har gått sen jag senast tog formcheck bilder och 3 veckor har gått sen jag senast gjorde en bodyscan-mätning. Det har hänt en del. På vågen (hemma) har siffrorna vandrat neråt -3,2 kg. I mätningen på gymmet kunde jag konstatera att jag gått ner -1,5 % i fett, ökat 0,6 kg i muskelmassa och minskat mitt midjemått med -2,6 cm. Är riktigt nöjd med dessa resultat. Så här långt.

Av mina mätningar och mina bilder kan jag konstatera att allt går som det ska, jag ligger helt i fas. Jag går neråt i sakta mak och resultaten kommer smygandes lite i taget. Så det är bara att fortsätta följa planen. Det har jag gjort hittills och bevisligen fungerar det. Visst har jag fallit i några små fallgropar, men huvudsaken är att man snabbt tar sig upp ur dom och inte fastnar. Som jag skrev i mitt förra inlägg har jag gjort några ändringar i min kostplan, men hittills har jag ändå unnat mitt ett cheatmeal av något slag varje helg. Det kommer jag att fortsätta med så länge spegelbilden fortsätter förändras, kläderna fortsätter bli lösa och siffrorna på vågen fortsätter klättra neråt. Om det slutar måste jag kanske sluta med mina cheatmeal. Det som tål att nämnas att jag när jag på helgen har mitt cheatmeal också ofta är mycket mer fysiskt aktiv än jag är in i veckorna, t.ex. med tungt trädgårdsarbete. Så jag tror att det summa summarum blir plusminusnoll, även om man för den sakens skull inte kan trycka i sig mängder av vad som helst under cheatmealet.

Skillnad på 4 veckor. Tyvärr är inte bildkvalitén den bästa men lite ser man vartåt det barkar. Åt rätt håll! :)

Försenad uppdatering!!

Livet rullar på i en rasande fart. Just nu är det extra mycket. Måndag kväll var kvällen för stora beslut och vi bestämde oss för att flytta. Men det är inte en helt vanlig flytt utan en rätt omfattande sådan med lite renovering och mycket reda upp, organisera, slänga, tvätta osv. Men snart är vi borta från detta ohälsosamma hus. En månad har vi på oss, sen ska vi senast vara placerade på en annan adress. Det blir nog bra, bara det blir färdigt, men det kommer att bli en mycket intensiv månad och jag har på känn att bloggandet kommer att bli åsidosatt.

Av ovanstående orsak har jag inte heller hunnit presentera någon resultatcheck i början av veckan. Men det var inte något som var roligt att presentera heller. Har nu kommit till den första platån, dvs, jag vägde inte mindre i måndags än jag gjorde för en vecka sen. Jag är nu nere på  -2,5 kg totalt (på 3,5 vecka).  Men för den sakens skull betyder det inte att det inte händer saker. Jag har speciellt denna vecka märkt att mina kläder sitter lite lösare, och jag hade faktiskt minskat 1,5 cm i midjan. Trots detta har jag ändå valt att göra en del ändringar i kosten. Det jag har gjort är:

• Skippat kolhydraterna vid lunchen
• Minskat kolhydraterna med hälften vid middagen
• Skippat mitt ena mål mat. Detta gjorde jag egentligen redan för en tid sedan då jag aldrig hann få in det.

Träningen går fortsättningsvis bra. Jag följer programmet till punkt och pricka, och har bra energi och motivation. 

Nästa vecka ska jag försöka få in en formcheck, dels med bilder och dels med vägning på gymmets våg (med fettprocent osv). Så håll till godo, ska försöka hinna dela med mig av hur det går för mig fast livet just nu är lite kaos.

Även om jag sällan ger upp när jag verkligen bestämt mig så visst, det har hänt. Och det känns aldrig kul!

Dag 10: Hungrig!

Jepp, idag och igår har jag varit riktigt hungrig. Men igår blev det kanske lite överdos av cardio. 45 min promenad till jobbet, 15-20 cykeltur hem från jobbet samt mina dubbelpass på gymet = 1,5 h cardio (det är ju inte enbart cardio men i min värld just nu klassar jag mina pass som cardio). Så jag förstår ju att jag var lite hungrig. Idag är jag också hungrig men inte lika farligt, och jag vet att nästa mål placerar sig i magen inom den närmaste timmen, så det är lugnt. Ett bra knep att ta till om man känner sig hungrig men inte ska äta ännu på en stund är det gamla hederliga knepet; drick vatten! Eller sysselsätt dig med nåt. Hjälper för det mesta. När jag städar glömmer jag nästan alltid bort att äta.

Så där annars går det bra med dieten. Idag fick jag testa mig själv lite igen när vi var på föreläsning hela dagen från jobbet och därför ut på stan och åt lunch. Ett rykande färskt bröd serverades till salladen och jag vet ju hur gott det är. Men nej, inte just nu. Fisksoppan med aioli, vittvin och grädde föll också bort till förmån för en tonfisksallad. Men det var inget dåligt val, salladen var god och fräsch! Det går bra att stå emot frestelser så länge man kommer ihåg varför man har gjort sitt val, vilket mål man har och hur gärna man vill komma dit! Jag vet att jag inte mår bra av äta vitt bröd, godis, kakor osv var och varannan dag! Jag måste bara komma ihåg det när frestelsen finns där framför mig och "alla andra" äter. I längden kommer min kropp att tacka mig för de val jag gjort, det vet jag med 110% säkerhet. Men sen, sen när jag bestämmer mig, när jag tillåter mig nånting gott, herregud vad jag ska njuta av den kakbiten/godispåsen/lyxmiddagen. Och då tänker jag inte ha det minsta dåligt samvete. Men detta är något jag kommer att få jobba med, resten av mitt liv har jag på känn, att unna mig något under kontrollerade former. Alltså bara nu som då, så att det inte blir för ofta. Om ni har några knep på hur ni får det att funka, alltså att ni har hittat en struktur och balans där ni håller er till en hälsosam livsstil de flesta av årets dagar, och bara unnar er nånting ibland, kommentera gärna! Jag har som sagt ganska lätt att hålla mig när jag är på diet, men vet att jag får svårare när dieten är slut och jag ska hitta en fortsatt bra balans! Eller om du annars undrar över något, tveka inte att kommentera!

Bild från november. Härifrån ska axlarna växa, formas och
deffas. Jepp det är planen!

Ha en fin kväll! Här ska det tränas axlar så det står härliga till!

Dag 2: Lite smått och gott från ett dietliv

Idag är det dag 2 och hittills har allt gått bra och enligt plan. Roligt att träna styrka igen. Försöker verkligen utmana mig själv och ta ut mig till "failure" i varje set, alltså så att det är omöjligt att göra en enda repetition till.

Gällande maten är det en hel del planering, men det funkar bra så länge man ser till att ha alla råvaror hemma. Och jag behöver inte gå hungrig, äter 6 mål om dagen. Enda gången på dagen som magen knorrar lite är innan lunch, för då har det gått 3,5 - 4 h mellan frukost och lunch. Men så brukar det alltid vara, att jag blir hungrig där vid 10-10.30 på förmiddagen, oberoende om jag är på diet eller inte.

Eftersom jag följer Connys tävlingsdiet nu och han har betalat en hel del pengar för sina kostscheman så kommer jag inte att dela med mig exakt hur dieten ser ut. Dessutom är mängderna uträknat enligt mitt behov. Men det jag tänkte dela med mig är vilka råvaror/ingredienser som ingår i mitt dagliga intag.

• Äggvitor
• Havregryn
• Bär
• Fisk (Oftast vit)
• Kyckling
• Kalkon
• Nötkött
• Fullkornsris
• Mathavre
• Grönsaker, både färska och frysta
• Potatis
• Batat (Sötpotatis)
• Naturellt ekologisk jordnötssmör 
• Mjölk (endast i proteinshake)
• Grynost
• Kvarg

+ Proteinpulver, aminosyror, kreatin, vitaminer osv.

Så inte kan man påstå att jag får brist av nånting direkt. Jag börjar så här, och sen om det behövs så reglerar jag intaget och/eller råvarorna längs vägen.

Sen till sist tänkte jag bjuda på min startform. Så här såg det ut idag, dag 2. Jag längtar till dag 90, ska bli kul att jämföra och se vad som hänt! Det enda jag med säkerhet vet är att jag tyvärr kommer var nån nyans blekare då, haha.

Formcheck dag 2, 11.3.

Motgångar och framgångar

En tid sen sist. Vad har hänt då? Tja, inte mycket, men så som det ofta är här i livet så har de senaste veckorna bestått av både motgångar och framgångar. Framgångar träningsmässigt, motgångar vädermässigt. Skidade ca 65 km under skidhelgen i Värmland för en dryg vecka sen. Ett saldo jag nu i efterhand är väldigt nöjd med, speciellt med tanke på att det för tillfället inte ens finns något skidspår kvar här hemma. Vår längsta tur i snörika långberget blev 43 km....och det var sjukt jobbigt! Då vet man att man har lika mycket till när det gäller på riktigt om två veckor. Men jag litar på att mitt jävlaranamma och adrenalinet tar mig i mål. 

Utan skidspår tillhanda blir det att nu hålla sig i form på annat sätt fram till dagen D. I fredags var jag på en kort 6 km skidtur men jag insåg ganska snabbt att jag inte skulle skida så mycket mer om jag vill behålla mina skidor i gott skick. Slaskigt och smutsigt var spåret. Så i lördags blev det en 10 km löprunda istället för skidning. Och oj vad skönt det var! Har kommit fram till att jag verkligen tycker om att springa, det är den konditionsträningsgren som faller mig mest i smaken, vilket jag är ganska förvånad över! Med en bakgrund som simmare och med en kroppsbyggnad som borde passa bättre för just simning eller cykling så skulle jag ha trott att jag skulle fastna för någon av de grenarna nu under året. Men nej då, det är löpningen som ger den största tillfredsställelsen. Så jag kommer att försöka hålla löpningen vid liv i någon form även när jag sadlar om och mitt huvudfokus igen sätts på styrketräningen. Bara för att jag mår bra av det.

I söndags blev det intervaller på löpbandet och gren specifik styrkecirkel (med gren specifik syftar jag på skidningen). Träningsverket har nu äntligen blivit nyckelgym vilket innebär att vi i lugn och ro kunde vara på föglö på söndag och sen ändå hinna träna på kvällen, skönt! Lyx med nyckelgym!

Så här såg det ut på gymmet i söndags:

Triceps pushdown med rep (Behövs för stakningen)

Framsida axlar + bröst i cablecross
(Efter några 10-tals km skidning är det framsida axlar man blir trött i, stavarna som är lätta som fjädrar blir till slut extremt tunga)

Ryggresning (Ländryggen blir jag trött i nästan genast)

Crunch i hissmaskin (Raka magmuskler använder man mycket i stakningen)

Bendrag med fötter på boll (Samma som ovan)

Denna cirkel körde jag tre varv. När man lägger till en halvtimmes löpintervaller innan så var jag ganska nöjd med min söndagsträning. Idag blev det ett högintensivt kettbellpass och imorgon väntar mina egna pass. Full rulle bara, det gillar jag.

Skidhelg på inkommande

I helgen bär det av till Branäs, en skidort i Värmland i Sverige. Min syster har stuga där, och eftersom det blir lite segt att snurra runt på 1,5 kilometers spåret så blir det nu "träningläger" som heter duga.

I helgen kommer jag alltså:

Skida skida skida skida....och skida lite till (En halv-Vasa tänkte vi ta oss igenom, plus några pass till )

Äta lite mer än vad mitt ordinarie matschema säger...och har tänkt göra av med några tusen kalorier extra också

Umgås med min syster

Sakna dom där hemma

Bada bastu

Troligen få skavsår, blåsor, träningsvärk i hela kroppen....och bli allmänt slut som människa

Ska bli kul!

Så, nu vet ni vad jag ska pyssla med de närmaste dagarna. Ha en fin helg ni med!

Inget kan stoppa mig nu!

Dagens skidtur. Är relativt nöjd med
tempot fast det inte går så snabbt. Med
lite tekniktips hoppas jag på upp tempot
lite, men än viktigare, få lite bättre flyt
i åkningen.

Så känns det verkligen nu! Jag har tränat i över en vecka och det känns så otroligt bra. Är så extremt glad över att vara frisk. Känner mig fri och ostoppbar! Har under veckan känt att jag verkligen kan börja bygga upp konditionen och styrkan igen. Och snön och solen har också gjort sitt för humöret. Igår blev det äntligen premiärtur på skidorna. Det känns bra att vara igång. Och jag tänker inte ens stressa upp mig över att jag inte har så många veckor på mig inför öppet spår. Jag kommer bara att träna så mycket jag hinner och sen kan jag inte göra mera. Det går inte att få tillbaka den tid som varit, det är bara att acceptera läget och utgå från det. Är hur som nöjd med veckans träningssaldo.

Måndag: Tabata Kettlebell + SOMA övning
Tisdag: Min RML + min SOMA release
Onsdag: Aktiv vila (promenad ca 9 km)
Torsdag: Staklöpning 2,5 km + Tabata Kettlebell
Fredag: Vila
Lördag: Premiärtur i spåret = 4 km skidning
Söndag: 10 km skidning

Dessutom har jag börjat promenera till jobbet den här veckan. Så jag går ca 4,5 km på morgonen, och i onsdags gick jag hem också.

Dieten går helt okej. Det går neråt i sakta mak. Lite för långsamt har det gått den här veckan, känns det som. Men när jag tänker efter går det i ganska bra takt. Saldot nu efter 2 och en halv vecka är -2,2 kg.

Idag hade jag mitt cheatmeal, alltså fuskmåltid. Inte fuskdag, men en måltid i veckan har jag i veckan då jag får avvika från mitt matschema. Det passade bra idag då min kära mamma fyllde 65 år och vi bjöd henne på middag. Då serverades det nötkött från föglö, ungsrostade rotsaker och potatis, toppat med kryddsmör. Till efterrätt blev det fruktsallad med grädde. Det satt bra, nu är taggad att köra strikt igen. I normala fall ser min middag ut som nedan. Det är gott det också, faktiskt!

Vardagsrutiner, kost och resultat

En dryg vecka har gått av det nya året. Hur har det gått med dina planer och mål? Har du satt upp målen, skisserat planen och kommit igång, eller har du haft en lugn start på 2014?

Det kan vara utmanande att hitta rutinerna efter julens ledigheter och matorgier. Det är lite lustigt egentligen, för man går i flera veckor och längtar efter en ledighet (åtminstone jag), men i efterhand är det ofta så att man inser att man mådde bäst när man var mitt upp i vardagsrutinerna. Och så är det, människan är ett vanedjur, och de flesta av oss mår bäst att regelbundna vanor och tider. Äta på samma tider, äta ungefär samma sak, gå och lägga sig samma tid varje kväll, stiga upp samma tid varje morgon, träna ungefär samma tid varje dag. Visst låter det lite tråkigt, men om vi är riktigt ärliga mot oss själva så tror jag ni håller med om att vi mår vi bäst när vi följer ungefär samma rutiner varje dag.

På tal om att äta ungefär samma sak varje dag så läste jag ett intressant inlägg här om dagen. Det var långt men läsvärt om hur man deffar. Ni hittar det här: http://traningslara.se/hur-man-deffar/. Där tar skribenten bl.a upp vikten av enformig mat. Det finns faktiskt fler än en orsak till varför man äter samma sak varje dag när man deffar. Det handlar om "sensory specific satiety" vilket betyder att vi blir mätta på en viss smak eller stimuli. Så desto färre smaker desto fortare blir du mätt. Du kan ju själv tänka dig hur mycket du äter om du går på stående bord jämfört med om du har din vanliga portion vardagsmat framför dig. Nu säger jag inte att ni alla ska äta samma sak dag ut och dag in, men som en av mina förebilder brukar skriva på facebook:

"If you don't eat according to your goals, don't expect to reach them!"

Haha, ja om det vore så enkelt

När vi nu ändå är inne på ämnet så kan jag berätta att jag är på diet nu. Under hösten har jag laddat och (förhoppningsvis) byggt muskler. Nu ska jag neråt igen. Vi har planer på att resa iväg igen v. 8 så till det vill jag komma i bättre form. Men jag kommer inte att köra riktigt lika sträng diet som jag gjorde i jan-feb ifjol eftersom jag nu har ett vasalopp att träna inför också. För att kunna köra tuffa uthållighetspass måste man ha ordentligt med energi, åtminstone just innan och efter träningspasset. Troligtvis kommer jag förbränna en och annan kalori i spåret också.

Men nu har jag inte kommit igång med min träning ännu. P.g.a av min höga temp har jag nu haft total vila i över en vecka, ingen träning alls. Och innan det var det ju inte heller bra, då trodde jag att jag var frisk, och tränade från och till men blev värre igen. Men nu håller tempen på att stabilisera sig och dom har dessutom lovat snö till helgen, så jag börjar se ett ljus i tunneln!! Gläjdehopp för det!

Jag är ändå glad att jag bestämde mig för att gå på diet fr.o.m 2.1. Det har riktigt bra hittills, -1,8 kg på en vecka. Lite väl mycket kanske men det går ju alltid snabbt i början. Och då har jag inte rört på mig alls! Ytterligare ett bevis för att det är i köket man får magrutor, inte i gymmet. Mitt mål är att gå ner ca 1 kg i veckan fram till resan, alltså ca 5 veckor till. Tack vare dieten har jag känt att jag ändå jobbat med mig själv och åt rätt håll, fast jag inte kunnat träna. Annars skulle jag troligen blivit helt knäpp, nu är det bara lite värre än vanligt! ;)

Ha det fint vänner!