Idag var det simning som gällde. Och nu är hela min kropp så slut att det är tungt att sitta och skriva. Men va det är skööönt. 3300 meter tankade jag på simkontot idag. Det var första träningen med mastersgänget efter juluppehållet, och jiises det var ingen lek! Gjorde väl av med närmare 1000 kcal under passet, och aldrig har pannbiffar och broccoli smakat så gott som efter det.
I höstas började jag simma igen efter 8 års uppehåll. I samband med triathlon träningen/tävlingen kom jag i kontakt med några som simmar i en mastersgrupp. Inom simningen får man vara med i masters redan vid 25 års ålder, så det passade ju perfekt. Som tur har jag upprätthållit simningen i viss mån sen jag slutade, så det var inte så stort steg att återuppta den. Men visst är det en enorm skillnad att köra sina egna pass och träna med andra efter pass som andra gjort. Men vilket härligt gäng det är! Mot slutet var det nära att vi gav upp och struntade i det sista varvet, men då sa en av tjejerna "nä kom igen, nu kör vi!". Och mot slutet av sista serien när mjölksyran pumpade som värst "Kom igen nu flickor, sista kvar, nu kör vi! Tänk er att det är sista 100 metrarna på ett triahtlon lopp, ingen ger upp nu!" Härligt med sånt pepp.
 |
| Nej, det är inte jag på bilden. Tyvärr. Det är duktiga Hanna-Maria Seppälä. Tycker simmare har så otroligt vackra kroppar. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar